2020 > 05

M/S Victoria och M/S Telemarken blir nedslussade för slusstrappan vid Vrangfoss i norska Telemarkskanalen.
Månen vakar över min båt vid Ekenäs vid Vänern. Månen vakar över min båt vid Ekenäs vid Vänern.
Idag är det exakt ett år sedan jag inledde 2019-års, cirka två månader långa båtresa, med min plastnipa av modellen Bella 7002.

Resan tog mig ”sicksackande” från Örebro till Notodden i norska Telemarkskanalen, via bland annat Hjälmare kanal, Mälaren, Uppsala, Sickla kanal, Åkers kanal, Möja, Sandhamn, Kolström, Strömma kanal, Muskö kanal, Landsort, Göta kanal, Kinda kanal, Säffle kanal/Vikingaleden, Arvika, Lurö, Trollhätte kanal, Smöghålet, Sotekanalen, Strömstad, Idefjorden, Halden, Telemarkskanalen, Dalen, samt Kviteseid. Slutligen avslutades resan liksom med två bonusturer, varav den första gick längs norska Herøyakanalen, med dess mysiga båttunnel, och den sista turen gick genom svenska Bergslagskanalen.

Resan bjöd båtmotorn på drygt 400 nya drifttimmar, och under resan så lär jag ha passerat 119 unika slussbassänger, men då jag flera gånger var in i kanaler och liksom vände om tillbaka i samma kanal, så lär jag ha passerar slussbassänger hela 154 gånger.
Lastfartyget Lady Anne-Lynn glider in i Brinkebergskulles sluss i Trollhätte kanal. Lastfartyget Lady Anne-Lynn glider in i Brinkebergskulles sluss i Trollhätte kanal.
Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om resan, med en del bilder från resan. Så om någon är intresserad av att ta del av reseberättelsen så finns den här nedan.

Jag hoppas att jag kan inspirera andra till trevliga båtresor framöver!

Jag har delat upp reseberättelsen i åtta delar, så ni finner de olika åtta delarna av reseberättelsen genom att klicka på de åtta olika delarna här nedan.

/Fredrik
 

Del 1, den 9:e maj 2019 till den 20:e maj 2019.
Båtresa: Örebro-Hjälmare kanal-Arboga-Köping-Strängnäs-Mariefred-Enköping-Uppsala-Kungsängen.

Denna del inkluderar Hjälmaren och Mälaren med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Örebro kanal, Hjälmaren, Hjälmare kanal, Arbogaån, Mälaren, Fyrisån, Örsundaån och Alstasjön.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Örebro, Vinön, Arboga, Kungsör, Köping, Strängnäs, Mariefred, Enköping, Bålsta, Stäket, Sigtuna, Uppsala, Örsundsbro och Kungsängen.

Del 2, den 21:a maj 2019 till den 30:e maj 2019.
Båtresa Kungsängen-Sickla kanal-Åkers kanal-Strömma kanal-Möja-Sandhamn-Muskö kanal-Landsort-Mem.

Denna del inkluderar Saltsjön och svenska ostkusten med omnejd.
Resan i denna del inkluderar förutom båtresor på havet, även bland annat båtresor på Sickla kanal, Sicklasjön, Järlasjön, Saltsjön, Åkers kanal, Garnsviken, Kolström, Strömma kanal och Muskö kanal, samt en slussning genom Hammarbyslussen.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Stora Fjäderholmen, Norra Lagnö, Vaxholm, Djurönäset, Möja, Sandhamn, Landsort och Mem.

Del 3, den 31:a maj 2019 till den 9:e juni 2019.
Båtresa: Mem-Göta kanal-Linköping-Kinda kanal-Skedevid kanal-Horn-Kinda kanal-Göta kanal-Sjötorp.

Denna del inkluderar Göta kanal och Kinda kanal med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Göta kanal, Roxen, Kinda kanal, Järnlunden, Skedevid kanal, Ämmern, Åsunden och Vättern.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Norsholm, Linköping, Rimforsa, Hovby, Björkfors, Horn, Hycklinge, Viggeby, Brokind, Hovetorp, Berg, Borensberg, Borenshult, Motala, Karlsborg, Forsvik, Töreboda och Sjötorp.
 
Del 4, den 10:e juni 2019 till den 20:e juni 2019.
Båtresa: Sjötorp-Karlstad-Säffle kanal-Arvika-Sulvik-Säffle kanal-Mariestad-Lidköping-Vänersborg.

Denna del inkluderar Vänern och Säffle kanal/Vikingaleden med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Vänern, Lambergstjärnet, Pråmkanalen i Karlstad, Säffle kanal/Vikingaleden/Byälven, Glafsfjorden, Kyrkviken, Jösseforsviken, Sulviken, Ullersund, Vänsjösjön, Flarkesjön och genom Rackeby skärgård.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Otterbäcken, Kristinehamn, Karlstad, Skoghall, Ekenäs, Arvika, Sulvik, Klättholmen, Klässbol, Stömne, Södra Högsäter, Nysäter, Säffle, Lurö, Mariestad, Lidköping och Vänersborg.

Del 5, den 21:a juni 2019 till den 29:e juni 2019.
Båtresa: Vänersborg-Trollhätte kanal-Uddevalla-Sotekanalen-Strömstad-Idefjorden-Halden-Skien.

Denna del inkluderar Trollhätte kanal, samt havstappen längs svenska västkusten och norska kusten med omnejd.
Resan i denna del inkluderar förutom båtresor på havet, även bland annat båtresor på Trollhätte kanal/Göta älv, Nordre älv, Smöghålet, Sotekanalen, Idefjorden/Iddefjorden/Ringdalsfjorden, Tista elv/Tista kanal, Larviksfjorden, Frierfjorden och Skienselva.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Trollhättan, Nordön, Stenungssund, Uddevalla, Smögen, Grebbestad, Nord-Koster, Strömstad, Halden, Larvik och Skien.

Del 6, den 30:e juni 2019 till den 15:e juli 2019.
Båtresa längs Telemarkskanalen: Skien-Ulefoss-Lunde-Dalen-Kviteseid-Akkerhaugen-Notodden.

Denna del inkluderar Telemarkskanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Telemarkskanalen, Norsjø, Straumen, Flåvatn, Kviteseidvatn, Strauman, Bandak, Sauarelva, Bråfjorden och Heddalsvatnet.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Ulefoss, Lunde, Dalen, Bandaksli, Lårdal, Kviteseid, Akkerhaugen, Årnes och Notodden.

Del 7, den 16:e juli 2019.
Båtresa: Vid Notodden, samt genom Herøyakanalen, inklusive Herøyakanalens unika båttunnel.

Denna del inkluderar en tur vid Notodden och Herøyakanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Heddalsvatnet, Gunnekleivfjorden, Skienselva, Frierfjorden och Herøyakanalen.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Notodden och Herøya.

Del 8, den 17:e juli 2019 till den 21:a juli 2019.
Båtresa längs Bergslagskanalen: Filipstad-Prästbäcken-Lungsund-Storfors-Kväggen-Karlskoga.

Denna del inkluderar Bergslagskanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Bergslagskanalen, Daglösen, Prästbäcken, Bjurbäckskanalen, Bjubäcksälven, Matlången, Hyttsjön, Kväggen och Timsälven.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Filipstad, Lungsund, Sträcknäsholmen och Karlskoga.

Karta:

På den klickbara och zoombara kartan (som kan visas i form av vanlig karta, sjökort alternativt flygfoto) här ovanför så visas hur resan genomfördes, för den som vill öppna kartan i större format så går det bra att klicka på denna länk.

Kortfattad utrustningsfakta:
Båt:                          Bella 7002 av årsmodell 1998, som heter "Faustus".
Båtmotor:                Inombordare av sorten Volvo Penta MD 2040B.
Livflotte:                  Fyra personers i container från "SEA-SAFE", som uppfyller klassificeringen enligt ISO 9650-1.
Navigationsapp:       NAVIONICS Boating HD som jag kört på en liten surfplatta av sorten Lenovo TB3-710F.
Nödsändare:            Garmin inReach Explorer+.
Båttailer:                  En specialanpassad BK Hengeren P 2724B av årsmodell 2017.
Dragbil:                    Volkswagen Passat Alltrack 2,0 TDI 240 DSG7 GTS av årsmodell 2018.

Reseberättelser från tidigare båtresor med min Bella 7002:

2017-års båtresa längs en stor del av svenska kusten och besök i några grannländer.
Resan gick kortfattat ungefär enligt följande: Nådendal-Åland-Arholma-Stockholm-Fårö-Visby-Öland-Nogersund-Simrishamn-Bornholm-Skåre-Falsterbo kanal-Ven-Helsingør-Hallands Väderö-Varberg-Göteborg-”Ett varv runt Hisingen”-Trollhätte kanal-Vänern-Göta kanal-Mem-Dragets kanal-Södertälje kanal-Mälaren-Stockholm-Väddö kanal-Öregrund-Slada hamn-Söderhamn-Svartsundsrännan-Hudiksvall-Lörudden-Härnösdand-Norra Ulvön-Järnäsklubb-Holmön-Bjuröklubb-Skellefteå-Piteå-Boden-Luleå-Töre-Haparanda.

2018-års båtresa på Strömsholms kanal.

2018-års båtresa på Dalslands kanal.
 
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
Prästbäcken går mellan sjöarna Daglösen och Östersjön.

Onsdagen den 17:e juli 2019. Båtresa från reningsverket vid Filipstad till Filipstad, via Bergslagskanalen.

Efter en natt vid den norska YX-bensinstationen, så fortsatte vi vår bilresa så att vi under förmiddagen korsade både Haldenkanalen och nationsgränsen in till Sverige, med båten upplastad på sin båttrailer bakom bilen.
Väl framme i Karlstad så införskaffade vi en ny gasvajer, så att vi kunde byta ut den gamla gasvajern som hade gått av. Så på IKEA-parkeringen i Karlstad lyckades vi byta gasvajern, så att vi kunde fortsätta vår bilfärd mot Bergslagskanalen.
 
Bergslagskanalen är som ett sjösystem, som är sammanbundet med naturliga vattenvägar, småkanaler och några slussar. Sjösystemet sträcker sig mellan Karlskoga i söder och Filipstad i norr, och har därtill ett flertal sidoförgreningar. Dock går det inte riktigt att komma ända in i de centralaste delarna av Karlskoga från kanalsystemet, då man inte når ända fram till sjön Möckeln, eftersom att man hindras av både kraftverk och många höjdmeter, liksom man således inte heller kan nå kanalen vare sig ifrån havet eller Vänern.
För övrigt så är det inte bara höjdmetrarna och tillhörande kraftverk mellan Bergslagskanalen och sjön Möckeln, som är ett hinder för att nå havet eller Vänern från Bergslagskanalen. Detta då inte heller sjön Möckeln går att nå med båt från vare sig havet eller Vänern.

Väl framme vid Bergslagskanalen, så började ett nytt sökande efter en lämplig sjösättningsramp, där vi kunde sjösätta båten i Bergslagskanalen. Helst ville vi ju finna en ramp i någon av kanalens ändar, så att vi inte skulle behöva köra så väldigt mycket fram och tillbaka med båten, för att ta oss igenom kanalsystemet.

Först åkte vi till en hamn i utkanten av Karlskoga, där vår tanke var att sjösätta båten, men där låg visst båtrampen innanför grindar inne på hamnområdet. När vi träffade några personer vid hamnen så blev vi inte rekommenderade att sjösätta båten där, så vi var aldrig fram och tittade på sjösättningsrampen i Karlskoga. Som tur var, så blev vi i alla fall insläppta genom grindarna, så att vi fick åka in och vända vårt ekipage inne på hamnområdet, innan vi fortsatt vår bilresa till en annan hamn.

Någon i hamnen i Karlskoga nämnde att det fanns en sjösättningsramp vid Knappforsen, men samtidigt så var det någon inne vid hamnen i Karlskoga som inte trodde att rampen vid Knappforsen var så värst lämplig för vårt ekipage. Så vi fortsatte istället till Storfors och tittade på sjösättningsrampen där, istället för att åka till Knappforsen.

När vi väl hittat fram till hamnen i Storfors, så visade det sig dock att det verkade vara något besvärligt att sjösätta båten vid rampen i Storfors. Detta då man liksom skulle backa ner båttrailern snett mot en brygga med båtplatser, och inte fanns det heller någon brygga invid rampen, som man skulle kunna förtöja båten tillfälligt invid. Så i Storfors verkade det alltså vara svårt att sjösätta båten, och sedan komma därifrån, utan att riskera att glida in i någon annan båt i hamnen, då man liksom redan i utgångsläget skulle backa ner båttrailern mot en brygga med båtar.
Så vi hoppades att finna en lämpligare sjösättningsramp högre upp i kanalsystemet. Därför så fortsatte vi upp till Filipstad, där vi passade på att tanka båten vid en bensinstation, och även fråga någon inne i bensinstationen om de kände till var det fanns någon lämplig sjösättningsramp i trakten. Detta då vi hade läst och sett i den trevliga och informativa boken "Sveriges kanaler" (som getts ut av Svenska Kryssarklubben, och som kan beställas här, i alla fall om man är medlem i Svenska Kryssarklubben), att det skulle finnas en ramp i Filipstadstrakten, som verkade lämplig för oss.

Mycket riktigt så hittade vi en populär och helt okej sjösättningsramp vid ortens reningsverk, efter att vi fått några tips inne i bensinstationen. Sjösättningsrampen vid reningsverket som vi hittade, är belägen cirka två kilometer söder om Filipstad, på den västra sidan av sjön Daglösen. Sjösättningsrampen visade sig vara så populär att det till och med var kö vid rampen, så att det tog en liten stund innan det blev vår tur att backa ner för rampen och sjösätta båten, inför några dagars båtresa på Bergslagskanalen i Bergslagen och Värmland.

När vi väl hade sjösatt båten, så lämnade vi både bilen och båttrailern bredvid reningsverket invid sjösättningsrampen, och fortsatte norrut med båten genom sjön Daglösen, in till de centrala delarna av Filipstad. Båtresan in till Filipstad var riktigt fin, då kvällen hade hunnit börja skymma, så att vi färdades med tända lanternor in mot upplysta Filipstad. l de centrala delarna av Filipstad så övernattade vi i båten vid en gästbrygga, där några fiskare fiskade, när vi anlände med båten.

Inne i Filipstad så såg jag även ytterligare en sjösättningsramp, men den hade knappast fungerat att sjösätta min båt vid, eftersom att jag vill minnas att den var extremt brant och kort, samt därtill så har jag för med att det såg ut att vara väldigt grunt i vattnet, där den var belägen.

Torsdagen den 18:e juli 2019. Båtresa från Filipstad till Lungsund, via Bergslagskanalen, Prästbäcken och Bjurbäckskanalen.

Slusstrappan vid Bjurbäcken. Slusstrappan vid Bjurbäcken.
Under torsdagen så fortsatte vi söderut genom sjön Daglösen, och vidare ner genom den mysiga och lummiga Prästbäcken (som är enkelriktad, så att man får köra i respektive riktning under olika halvtimmar) till sjön med namnet ”Östersjön”.
Vi passerade utanför Nykroppa (där det bland annat finns en skrot som skrotar gamla järnvägsfordon), men vi gick aldrig i land i Nykroppa, utan istället så fortsatte vi vidare söderut i sjön Östersjön och till den bro som sedan leder vattnet från Östersjön vidare in i Mögsjön. Tyvärr så visade det sig att denna bro var för låg för att vi skulle kunna ta oss under den med vår båt, så vi tvingades vända om vid bron, samtidigt som vi kunde se ett gäng kanotister som obehindrat tog sig under bron till Mögsjön. Så Mögsjön fick för oss förbli outforskad.

Efter att vi vänt om vid bron, så fortsatte vi tillbaka norrut genom Östersjön, och tillbaka genom den mysiga och tillika lummiga Prästbäcken igen, så att vi återigen kom ut i sjön Daglösen. Från sjön Daglösen så fortsatte vidare till slussen vid Asphyttan, där vi blev nedslussad, efter att en annan båt hade hunnit bli uppslussad. För att vi skulle ta oss in i slussen vid Asphyttan behövdes en öppningsbar bro öppnas, vilket var en bro som gick väldigt långsamt att både öppna och stänga.

Efter att vi blivit nedslussade vid Asphyttan, så fortsatte vi över sjön Aspen till Bjurbäckskanalen (som är en del av Bergslagskanalen), som inleddes med att vi passerade nivåslussen vid Källfallet, som normalt står i öppet läge, förutom då kanalen ska torrläggas, eller om det är extrema vattenförhållanden. Så då vi passerade nivåslussen så var den i öppet läge, i båda ändarna.
När vi nådde fram till södra änden av Bjurbäckskanalen, så nådde vi fram till slusstrappan vid Bjurbäcken. Precis som de flesta andra större kanaler som jag rest på, så har även Bergslagskanalen en större slusstrappa, nämligen den vid Bjurbäcken. Slusstrappan består av tre slussbassänger, och invid slusstrappan i Bjurbäcken så finns det ett slusscafé. Vi besökte dock inte slusscaféet, men det verkar vara ett trevligt slusscafé, så jag törs nog ändå rekommendera ett besök där, då caféet bland annat tycks erbjuda en trevlig "café buffé", så det kan nog bli ett besök där, vid något senare tillfälle även för mig.

Då vi färdades på kanalen så var det samma slussvakt som slussade ner oss både vid slussen vid Asphyttan och vid slusstrappan vid Bjurbäcken. Vi hann precis igenom dessa slussar innan det var dags att stänga slussarna för kvällen, och kanske var det så att de till och med höll slussarna öppna lite extra länge, så att vi skulle hinna genom dem under torsdagen.

Efter att vi blivit nedslussade vid Bjurbäcken så nådde vi fram till liksom en ”T-korsning” i sjösystemet, där Bjurbäckskanalen ansluter till Bjurbäcksälven, där man egentligen skulle ha svängt höger för att fortsätta söderut i sjösystemet. Vi svängde dock istället först vänster i ”T-korsningen” och följde Bjurbäcksälven uppströms en liten bit, tills vi kom till en vik och befann oss då alldeles nedanför en damm.
Där vände vi om och fortsatte vidare söderut i sjösystemet, så att vi passerade den så kallade ”T-korsningen” igen, och fortsatte söderut i sjösystemet fram till en camping med gästhamn vid Lungsund, i södra änden av sjön ”Stor-Lungen”.
Väl framme vid campingen med gästhamnen vid Lungsund så övernattade vi i båten, efter en kort kvällspromenad.
Slussen vid Asphyttan.

Fredagen den 19:e juli 2019. Båtresa från Lungsund till Sträcknäsholmen, via Bergslagskanalen.

Vid en brygga vid Knappforsen. Vid en brygga vid Knappforsen.
Fredagen inleddes med att vi fortsatte till sjön Öjevettern, varifrån vi var in till båthamnen vid Storfors och vände med båten. Sedan så fortsatte vi till Hyttsjön, där vi liksom gjorde en ”U-sväng”, och var upp och vände i norra delen av sjön Matlången, innan vi vände om igen och fortsatte tillbaka ut i Hyttsjön.

Från Hyttsjön så fortsatte vi ner i Norsbäckskanalen (vilken också tillhör Bergslagskanalens sjösystem). Norsbäckskanalen lär vara en av Sveriges äldsta kanaler, då den lär vara ända från 1630-talet. Norsbäckskanalen korsas av två viadukter som leder riksväg 26 över kanalen.
Vi lyckades ta oss under den nordligaste av de två viadukterna (då jag vill minnas att vi hade skruvat bort båtens översta lanternor), men tyvärr så kom vi inte under den sydligaste av de två viadukterna. Det kanske även hade gått att komma under den sydligaste av de två viadukterna, om vi även hade skruvat bort signalhornet och en antenn från båtens övre del. Men istället för att försöka komma under även den sydligaste viadukten, så vände vi om i kanalen och fortsatte tillbaka till Hyttsjön, då mina föräldrar (som var med i båten) inte var så sugna på att fortsätta under den låga viadukten. Kanske kan jag göra ett nytt försök att försöka komma under den sydligaste viadukten vid något annat tillfälle. Tyvärr råkade båtens flaggstång gå av i Norsbäckskanalen, då den fastnade i några träd som hängde ner över kanalen.

Efter att vi kommit tillbaka till Hyttsjön igen, så fortsatte vi till sjön Ullvettern, i vilken vi var upp till Stegelviken och vände, innan vi fortsatte söderut igen och vidare till sjön Frövettern. Från Frövettern så gjorde vi en avstickare in i den lilla sjön Kväggen, där vi var in och vände, innan vi fortsatte tillbaka till Frövettern igen.

Jag uppmärksammade visserligen att det fanns en liten å som tycktes rinna ut i Kväggen, men jag var osäker på om den lilla ån skulle vara farbar med båt, så vi testade aldrig att åka upp längs den lilla ån som anslöt till Kväggen. Men i efterhand, så har jag förstått att den lilla ån som ansluter till Kväggen heter Hyttälven och att Hyttälven för några år sedan breddades och fixades till, så att den ska vara farbar fram till trakten av Kväggeshyttan, dit älven ingår i vad som kallas för ”Kväggeshyttans kanal”. Väl framme vid trakten av Kväggeshyttan så ska det finnas en relativt nybyggd gästhamn, men Hyttälven som leder dit lär vara rejält kurvig.
När jag fann informationen om Kväggeshyttans kanal (som numera också ingår i Bergslagskanalens kanalsystem), så blev jag besviken att jag inte kände till denna lilla kanal (då vi besökte Bergslagskanalen) som låter både mysig och fin! Så helt klart lär det bli en tur på Kväggeshyttans kanal vid något kommande tillfälle!

När vi var tillbaka i Frövettern, så fortsatte vi till Alkvettern, och blev senare under kvällen nedslussade vid slussen vid Knappforsen.
Vi hade en tanke att vi skulle övernatta alldeles nedanför slussen vid Knappforsen, men det visade sig att det kryllade av båtar på båda sidorna av slussen vid Knappforsen, eftersom att Smokie och ”Creedence Tribute” (som är ett hyllningsband till Creedence Clearwater Revival) spelade på den närbelägna Lunedets Camping. Att Smokie spelade på Lunedets Camping, alldeles invid slussen vid Knappforsen, förklarade ju självklart varför det var så ont om lediga gästplatser i närheten av slussen. Konserten lär antagligen ha varit en av sommarens höjdpunkter i Karlskogatrakten, så det var ju inte så konstigt att det var så många som besökte konserten!

Så vi fortsatte ytterligare en liten bit med båten in mot Karlskogatrakten, till ljudet av den närbelägna konserten. Så efter en stund kom vi fram till den lilla ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen.
På ön har ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” både bryggor och klubblokal, så vi passade på att övernatta vid en av öns bryggor. Det var visserligen fler båtar vid ön, men det var långtifrån fullt vid öns bryggor, så vi var så välkomna att övernatta vid ön, där det var flera pratsamma och trevliga personer.
På ön var det dessutom välordnat med både landströmsanslutning vid bryggorna, och därtill hade ön toaletter med rinnande vatten och riktigt avlopp.
Slussen vid Knappforsen.

Lördagen den 20:e juli 2019. Båtresa från Sträcknäsholmen till Karlskoga, via Bergslagskanalen.

”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” har både bryggor och klubblokal på ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen. ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” har både bryggor och klubblokal på ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen.

Dagen inleddes med att vi vände tillbaka med båten, och åkte lite uppströms i Bergslagskanalen, tills vi nådde fram till en gästbrygga vid Lunedets Camping, alldeles nedanför Knappforsens sluss. Där var det fortfarande mycket folk efter gårdagskvällens konsert, även om en och annan båt började på att lämna platsen, då vi anlände till platsen, där det var en typisk ”dagen efter stämning”.
En stund funderade vi på om vi skulle be om att få bli uppslussade genom slussen vid Knappforsen igen, och utforska mer av vattnen ovanför slussen. I så fall hade vi även tänkt att hinna bli nedslussade genom slussen lite senare under dagen, så att vi kunde fortsätta in mot Karlskogatrakten senare under dagen, men vi bestämde oss för att inte slussa något denna dag. Så vi förblev nedanför slussen och nöjde oss med en promenad vid slussområdet vid Knappforsen. Där kunde vi titta in i några byggnader som innehöll olika butiker, innan vi fortsatte med båten förbi Sträcknäsholmen (där vi hade övernattat under natten mot lördagen) och vidare in mot Karlskoga.

Resan in mot Karlskoga gick alltså över sjön Lonnen och längs Timsälven (som Bergslagskanalen följer in mot Karlskoga). Efter en stunds båtresa så nådde vi fram till småbåtshamnen ”Björkbornshamnen” strax utanför Karlskoga, där ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” huserar, vilket var där vi hade varit in och vänt med bilen under onsdagen.

I hamnen fick vi låna en båtplats och nyckel till hamngrinden, tack vare att vi träffat några trevliga personer från båtklubben ute på ön som vi övernattat vid, under natten mot lördagen. Personerna ute vid ön hade också berättat att de inte trodde att det skulle vara några problem för oss att använda sjösättningsrampen i Björkbornshamnen (för båtupptagning), med tanke på vår båts storlek. Så det lät ju lovande, även om vi själva inte hade sett sjösättningsrampen, innan vi anlände till hamnen under lördagen. Dessutom har jag för med att de upplyste oss om att det även fanns en båtkran i hamnen, som gick att använda, om det nu inte skulle fungera med hamnens sjösättningsramp för vårt ekipage.
 
Så vi la alltså till vid en brygga i Björkbornshamnen, och promenerade sedan snabbt (då det råkade bli lite stressigt för min pappa som skulle hinna med en buss) in till Karlskogas centrala delar, varifrån min pappa fortsatte med buss till Filipstad, dit han nådde fram efter ett bussbyte i Kristinehamn. Väl framme i Filipstad så promenerade min pappa till bilen (som vi lämnat under onsdagskvällen) och hämtade bilen, samt båttrailern, med vilka han sedan körde ner till båthamnen i Karlskogatrakten.

Efter att min pappa åkt iväg från busstationen i Karlskoga med en buss, så passade jag och min mamma på att fika inne Karlskoga, innan vi promenerade tillbaka till båten.
Väl framme vid båten så lossade vi förtöjningarna och fortsatte med båten så långt som Timsälven (och tillika Bergslagskanalen) var farbar nedströms om hamnen. Det var inte många hundra meter ytterligare som vi kunde färdas med båten, innan vi möttes av några låga broar, alldeles ovanför några dammar och kraftverk, men vi passade i alla fall på att lägga till vid en ganska igenväxt brygga invid Björkborns herrgård, i närheten av de låga broarna.
Vid herrgården promenerade vi runt och tittade runt på området omkring herrgården. Herrgården ägdes tidigare av ”AB Bofors-Gullspång”, som under en tid hade Alfred Nobel som både styrelseordförande och huvudägare. Numera så ingår herrgården som en del i ”Nobelmuseet i Karlskoga”, men under sina sista levnadsår så bodde Alfred Nobel i herrgården.

Efter promenaden i närheten av herrgården, så fortsatte vi tillbaka till båthamnen med båten och förtöjde båten där, ungefär samtidigt som min pappa anlände dit med bilen och båttrailern.
Som avslutning på kvällen så gick vi återigen in till de centrala delarna av Karlskoga, och åt middag på en uteservering i den fina sommarkvällen. Då vi kommit tillbaka till båten efter vår kvällspromenad, som blev ganska lång, så övernattade vi i båten i båthamnen.

Strax utanför Karlskoga, så tar vår resa på Timsälven (som Bergslagskanalen följer in mot Karlskoga) slut, då Timsälven korsas av dessa låga broar, alldeles innan kraftverk och dammar tar vid i Timsälven.

Söndagen den 21:a juli 2019. Båtupptagning och hemresa.

Dagen inleddes med att vi drog upp båten på sin båttrailer, vid sjösättningsrampen inne vid ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb”. Det visade sig att rampen fungerade bra för vårt ekipage, trots att det var riktigt blött på rampen, då dagen bjöd på ett rejält och ihållande sommarregnväder.
Vi kunde också konstatera att det fastnat väldigt mycket sjögräs i båtens propeller, efter att vi några dagar tidigare kört igenom i en del sjögräs/vass med båten. Så det var antagligen inte så konstigt att båten gick ovanligt sakta under de sista dagarna i Bergslagskanalen, eftersom att det kryllade av sjögräs i propellern.

Efter båtupptagningen så skjutsade mina föräldrar in mig till busstationen i Karlskoga, varifrån jag sedan fortsatte med buss och flyg hem till Kiruna, medan mina föräldrar fortsatte hem till sig i Dalarna med bilen och båten upplastad på båttrailern.
När de väl kom hem till Dalarna, så sjösatte de båten i Siljan, där de hyrt en båtplats till båten. Vilket ledde till att båten senare under sommaren fick några kortare utflykter på Siljan, tillsammans med mina föräldrar.

Efter att jag tagit mig igenom en stor del av Bergslagskanalen, så kunde jag konstatera att jag fått många fina sjömil i båten under våren och sommaren 2019! Detta då jag först tagit mig hela vägen från Örebro, via olika kanaler, sjöar och havsetapper ända in till Notodden i Norge, vilket sedan alltså följdes upp med en tur genom Herøya kanal och slutligen några fina sommardagar på Bergslagskanalen!

Dessa äventyr gav sammantaget båten drygt 400 nya drifttimmar på motorn, och om jag inte räknat fel så passerade jag 119 stycken unika slussbassänger under dessa båtäventyr! Man kan också utrycka det som att jag passerade hela 154 stycken slussbassänger under sommarens båtfärder, om man nu vill räkna hur många gånger som jag passerat en slussbassäng, även om vissa av slussbassängerna alltså passerats två gånger, då jag liksom varit in och vänt i ett flertal kanaler. Jag har i ärlighetens namn visserligen inte behövt slussa mig igenom samtliga dessa slussbassänger, då jag vill minnas ett par av dessa slussbassänger haft alla sina slussportar öppna i båda ändarna, då vattnet varit i samma nivå på båda sidorna av de berörda slussarna.

Så nu återstår att se vad nästa båtäventyr blir för min del… Hur som helst, så hoppas jag att jag lyckats med att inspirera andra till att också göra fina båtresor framöver!

/Fredrik
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
På väg in i Herøyakanalens båttunnel.

Tisdagen den 16:e juli 2019. Båtresa vid Notodden och genom Herøyakanalen, via Herøyakanalens unika båttunnel.

"Nesøya Marina" i Notodden, den 16:e juli 2019. "Nesøya Marina" i Notodden, den 16:e juli 2019.

Tisdagen inleddes med att vi tog en kort båttur vid Notodden på Heddalsvatnet, och åkte till några närbelägna bryggor i trakten av Notodden, i det fina sommarvädret. En av bryggorna som vi passade på att besöka under denna lilla båttur vid Notodden var bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden, där vi stannade till och köpte glass. Vid bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden kunde vi begrunda någon gammal pråm, som påminde om forna tiders industrier i Notodden.

Min Bella 7002 upplastad på sin båttrailer, vid "Nesøya Marina" i Notoddden. Min Bella 7002 upplastad på sin båttrailer, vid "Nesøya Marina" i Notoddden.
Efter att jag kommit hem från Telemarkskanalen (för att arbeta i några dagar), så spenderade jag en del tid med att slösurfa på webben. Då lyckades jag finna information om en kanal som heter Herøyakanalen, och att Herøyakanalen dessutom har något så ovanligt och speciellt som en rejäl båttunnel! En rejäl båttunnel var ju dessutom något som jag aldrig tidigare hade åkt igenom med min båt.
Tyvärr så var Herøyakanalen och dess båttunnel inte något som jag var bekant med, då jag någon vecka tidigare körde in från havet mot Skien och Telemarkskanalen. Detta trots att jag såg en båt, som jag i efterhand har förstått att svängde in mot Herøyakanalen, eller dess närområde. Det var nämligen så att under min båtresa från havet in mot Skien, så passerade jag alldeles i närheten av Herøyakanalen, då jag passerade det stora industriområdet vid Herøya med "Herøya Industripark" invid Frierfjorden, utanför orten Porsgrunn. Så om jag hade känt till Herøyakanalen då, så hade jag självklart passat på att åka genom Herøyakanalen, då jag var så nära kanalen, inte minst med tanke på att kanalen dessutom har något så unikt som en båttunnel!

Så nu när jag ändå var relativt nära Herøyakanalen, så tänkte jag att vi i alla fall skulle passa på att åka genom Herøyakanalen och dess spektakulära båttunnel, vilken jag var besviken att jag råkat missa (eftersom att jag inte kände till kanalen), trots att jag varit så nära kanalen.
Dock tvekade jag ännu under tisdagen på hur vi skulle ta oss till Herøyakanalen. Antingen kunde vi dra upp båten på sin båttrailer och ta landsvägen ner till Herøyakanalen, eller så kunde jag och min mamma ta sjövägen med båten via sjön Norsjø, samt slussarna vid Løveid/Skotfoss och Skien, ner till Herøyakanalen (medan min pappa i så fall skulle få köra dit själv med bilen och båttrailern).
Vi hade ju ända köpt en ”tur och returbiljett” genom hela Telemarkskanalen (som även gällde som ett säsongskort), så alternativet via sjövägen skulle i alla fall inte innebära några fler slussavgifter för oss.

Valet föll i alla fall på att vi valde att dra upp båten på dess båttrailer vid ”Nesøya Marina” i Notodden, där det finns en fin upptagningsramp. Detta då vi bedömde att det borde gå snabbare att ta sig till Herøyakanalen längs landsvägen, än via sjövägen. Detta trots att landsvägsalternativet innebar både en upptagning av båten och en sjösättning, men med landsvägsalternativet så behövde vi ju inte heller anpassa oss efter några slusstider.

Så med båten på sin båttrailer bakom bilen, så fortsatte vi ner mot Herøyatrakten, även om vi knappast valde de lämpligaste vägvalen, då våra vägval även gick via en mindre grusväg. Väl nere i trakterna av Herøya så började vi leta efter en lämplig sjösätningsramp, som var lagom brant, och som inte var för trång eller för smal, för att det skulle vara smidigt att sjösätta båten.

Jag vill minnas att vi var ända ut till Langesundstrakten och tittade efter någon lämplig ramp, liksom vi även tittade vid Stathella. Det var dock svårt att finna en för allmänheten tillgänglig och bra ramp för sjösättning av min båt. Detta då jag även ville hitta en ramp, där det även fanns gott om plats i vattnet utanför rampen, så att jag inte skulle riskera att köra på någon annan båt, med tanke på att när man backar med min båt, så är min min båt ganska svår att svänga med. Således ville jag gärna finna en ramp med gott om utrymme utanför rampen i vattnet, och helst ville jag även finna en ramp med en brygga invid rampen, där man kunde förtöja båten en liten stund.

Så till slut fick vi ett tips om att det fanns en ramp i en gammal småbåtshamn (som numera inte längre är i bruk) alldeles vid Herøya invid Herøyakanalen, vid kanalens norra tunnelmynning. Så vi testade att åka dit. Mycket riktigt så fanns det en helt okej ramp (vid kanalens norra tunnelmynning), som inte heller var spärrad med någon bom.
Det var dock ingen brygga alldeles invid rampen, men det gick bra ändå, tack vare att det fanns gott om svängrum i hamnen. Detta då det inte längre fanns några båtar som låg förtöjda i hamnen, så man riskerade alltså inte att köra på några andra båtar, i samband med sjösättningen.
Södra inloppet till Herøyakanalen. Södra inloppet till Herøyakanalen.

Så vi sjösatte båten och jag stannade ombord i båten, medan mina föräldrar åkte iväg med bilen för att köpa pizza. Tyvärr råkade bilen bli påkörd av en kundvagn utanför en matvarubutik, i samband med mina föräldrars biltur för pizzainköp. Detta då en kund råkade tappa en kundvagn, som oturligt nog rullade in i bilen, som då stod stilla. Så bilen blev lite lätt skadad (vilket naturligtvis gick att fixa till i efterhand, med hjälp av försäkringsbolag och en duktig bilverkstad).

Så efter en stund återkom mina föräldrar med nybakade pizzor till båten. Så vi körde ut en liten bit från land och släppte i ankaret i Gunnekleivfjorden, där vi passade på att äta pizzorna ombord i båten, denna fina julikväll.
Efter att vi sjösatt båten och ätit pizza, så körde vi i nordlig riktning över Gunnekleivfjorden.

Vid Gunnekleivfjordens norra inlopp så passerade vi under ett par broar, varav den första bron var en järnvägsbro, som tidigare används för järnvägstransporter till industriområdet vid Herøya. Numera används inte järnvägen till industriområdet vid Herøya, som för övrigt kallas för "Havnebanen Porsgrunn–Roligheten". Namnet "Havnebanen Porsgrunn–Roligheten"" åsyftar på att järnvägen går mellan Porsgrunn och ett ställe som heter "Roligheten", där i alla fall en del av industriområdet är beläget. Järnvägen går genom den cirka 2880 meter långa järnvägstunneln "Herøyatunnelen", och med lite tur så kan det mycket väl bli järnvägstransporter till industriområdet vid Herøya i framtiden igen.

Efter att vi passerat under järnvägsbron och någon ytterligare bro, så kom vi ut i Skienselva, men alldeles innan vi nådde fram till Skienselva så passade vi på att svänga höger, så att vi liksom var in och vände i en liten vik med båtbryggor.
Efter att vi kommit ut från den lilla viken med båtbryggorna, så fortsatte vi längs Skienselva ut i Frierfjorden.
Från Frierfjorden styrde vi in i Herøyakanalen söderifrån (där det finns en båthamn som är i bruk), och körde norrut genom Herøyakanalen, samt dess tillhörande mysiga och tillika spektakulära båttunnel, så att vi alltså sedan kom tillbaka till den före detta småbåtshamnen, där vi en stund tidigare hade sjösatt båten. Detta innebar att vi då hade kört som ett varv runt det stora fabriksområdet på industriområdet vid Herøya med "Herøya Industripark", som ligger invid orten Porsgrunn.

Det ansågs på 1950-talet att något behövde göras för att få till ett renare vatten i den då så pass förorenade Gunnekleivfjorden, med sitt relativt stilla vatten, invid det intilliggande industriområdet, där Norsk Hydro på den tiden dominerat industriområdet. Så därför byggdes Herøyakanalen och dess båttunnel 1954, så att vattnet i Gunnekleivfjorden skulle få mer rörelse. Båttunneln som har invändig belysning är cirka 2,2 meter djup, och den maximala höjden på båtar som kan ta sig igenom båttunneln är cirka 2,5 meter. Bredden på båttunneln lär vara cirka 3,3 meter och båttunnelns längd är gissningsvis knappt 135 meter.
Gunnekleivfjorden anses dock fortfarande som förorenad, så även nu i modern tid pågår det projekt för att rena Gunnekleivfjorden, även om jag tror att kanalen i all fall bidragit till att vattnet i Gunnekleivfjorden är renare, än vad det hade varit utan kanalen.
Då vi skulle dra upp båten på sin båttrailer (vid samma ramp som vi sjösatt båten), efter vår tur genom Herøyakanalen, så råkade jag dock dra av båtens gasvajer (så att båtens motor endast gick att köra på tomgångsvarv), för andra gången under sommaren. Kanske berodde haveriet på att gasvajern eventuellt blivit felmonterad, då jag monterade den efter förra gasvajerhaveriet några veckor tidigare.

Jag hade ursprungligen tänkt att vi skulle fortsätta till Haldenkanalen och åka Haldenkanalen med båten direkt efter vår tur i Herøyakanalen, då man ändå inte kan komma in i Haldenkanalen via sjövägen, eftersom att Haldenkanalen saknar förbindelse med havet.
När ändå gasvajern gått av, så fick det dock bli lite ändrade planer för den resterande delen av veckan. Så vi valde att fortsätta längs landsvägen till en annan kanal, nämligen till Bergslagskanalen i Värmland, istället för till Haldenkanalen. Detta eftersom att vi då således inte behövde leta efter någon gasvajer redan i Oslotrakten, då vi inte fann någon bra övernattningsplats inför natten, när vi närmade oss Oslo. Så vi fortsatte genom Oslo och vidare mot Sverige, samtidigt som vi letade efter någon lämplig övernattningsplats.

Bergslagskanalen som inte heller går att nå via sjövägen från vare sig havet eller Vänern, hade jag visserligen tänkt att besöka vid ett senare tillfälle, men nu passade vi alltså på att ta den under resterande del av denna vecka. Det får istället bli en tur på Haldenkanalen vid något senare tillfälle. Min förhoppning är att kunna åka Haldenkanalen redan under sommaren 2020, men om inte det är genomförbart så får det bli en tur på Haldenkanalen något annat år.

Strax innan vi rullade över Haldenkanalen (som vi skulle komma att korsa längs Europaväg E18), så stannade vi till och övernattade i båten (som då var upplastad på sin båttrailer) på en lastbilsparkering, invid en norsk YX-bensinstation.

I Herøyakanalens båttunnel.
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
Slusstrappan vid Vrangfoss, med M/S Victoria och M/S Telemarken i slusstrappan.

Söndagen den 30:e juni 2019. Båtresa från Skien till Ulefoss, via Telemarkskanalen.

Telemarkskanalen, den 30:e juni 2019. Telemarkskanalen, den 30:e juni 2019.

Under söndagen så inledde vi vår resa på Telemarkskanalen, genom att vi blev uppslussade genom slussen i Skien, och sedan så fortsatte vi glida fram till slussarna vid Løveid/Skotfoss, där vi också omgående blev uppslussade till en sjö som heter Norsjø. Efter att vi blivit uppslussade vid Løveid/Skotfoss passerade vi genom en relativt smal kanal, som ledde ut i sjön Norsjø.
När vi kommit ut till Norsjø så passade vi på att äta pizza i en restaurang som var belägen alldeles invid slussområdet vid Løveid/Skotfoss.

Efter lunchen som bestod av pizza, så fortsatte vi söderut i sjön Norsjø, och var ner och vände i sjöns sydöstra del, innan vi fortsatte till en brygga invid lanthandeln Joker i Klovholtstrakten, där vi stannade till och köpte glass.

Efter glasstoppet så fortsatte vi norrut igen på sjön Norsjø. Tyvärr uppskattade inte min mamma denna etapp av båtresan, då det för tillfället gick stora vågar på sjön så att båten gungade och slog rejält i vågorna. Efter en vågig etapp över den relativt stora sjön, så nådde vi så småningom fram till Ulefoss, där vi övernattade i gästhamnen, efter en liten kvällspromenad i trakten.

På ön ”Store Munken” i sjön Norsjø, så finns ”Munken Vertshus” som är en restaurang med stuguthyrning, vilket jag kan tänka mig att kan vara ett trevligt ställe att stanna till och äta på. Tyvärr så var inte restaurangen öppen under sommaren 2019, då vi reste på Telemarkskanalen.

Som ett tips så finns det några smidiga sätt att upptäcka Telemarkskanalen hemifrån, även om det naturligtvis är trevligast att uppleva kanalen på plats!
Dels så finns större delen av Telemarkskanalen att upptäcka med "Google Maps", vilket man finner här. "Googel Maps" kan även vara ett praktiskt hjälpmedel för planering av en eventuell resa på Telemarkskanalen.
Dessutom så har norska NRK sänt det trevliga "slow-TV-programmet" som går under namnet "Telemarkskanalen minutt for minutt". Där får man får följa M/S Victoria från Skien till Dalen, under en sommardag 2012, på samma sätt som NRK sänt andra "slow-TV-program" under parollen ”Minutt for minutt”, där man exempelvis kan följa hela Hurtigruten mellan Bergen och Kirkenes, liksom ett flertal norska järnvägar med mera. Programmet "Telemarkskanalen minutt for minutt" finns i sin helhet att beskåda på NRK:s webbsida, som man finner här.
Här finns för övrigt en YouTube-film, där man kan färdas längs Telemarkskanalen i ett uppskruvat tempo, på cirka 31 minuter.
Även om en resa på Telemarkskanalen hemifrån inte är lika trevlig, som en resa på riktigt längs kanalen, så är hoppas jag att dessa virtuella resor kan inspirera till riktiga kanalresor framöver!

Första slussen i Telemarkskanalen för oss, nämligen slussen i Skien.

Måndagen den 1:a juli 2019. Båtresa från Ulefoss till Lunde, via Telemarkskanalen.

M/S Victoria, den 1:a juli 2019. M/S Victoria, den 1:a juli 2019.

Måndagen inleddes med att vi blev uppslussade genom slussarna vid Ulefoss och Eidsfoss, efter en stunds väntan på att de båda passagerarfartygen M/S Victoria och M/S Telemarken skulle hinna bli uppslussade vid Ulefoss, innan vi kunde påbörja dagens första slussning.
Därefter fick vi återigen vänta en längre stund på de båda passagerarfartygen M/S Victoria och M/S Telemarken (som varit upp till Lunde och vänt), innan vi fick ta oss an kanalens största slusstrappa som finns vid Vrangfoss och består av hela fem slusskammare.

Under väntetiden inför slussarna vid Vrangfoss så han även en fin träbåt anlända (som jag tror att hörde hemma i Oslotrakten), som skulle åt samma håll som oss, så vi fick sedan slussa genom dagens resterade slussar tillsammans med den fina träbåten.
Vid slussarna i Vrangfoss, så fick alla fritidsbåtar (som skulle slussa uppför slussarna) låna ett par jättestora fendrar att ha i fören och aktern på båten, för att skydda båten från att skadas av slussvägarna.
Tyvärr så råkade den fina träbåten (som vi slussade tillsammans med) ut för en skada. Detta då en trädetalj brast på den omsorgsfullt omhändertagna båten. Jag tror att det var så att de hade hängt en av dessa jättefendrar i trädetaljen som brast, och det visade sig att det blev alldeles för mycket påfrestning i fenderns lina så att trädetaljen brast, men som tur var så var det bara en estetisk skada, så båten kunde i alla fall fortsätta sin resa, även om det framöver lär ha blivit en del arbete på båten, för att åtgärda skadan.

Efter slussarna vid Vrangfoss så fortsatte vi uppför slussen i Lunde, efter ännu en stunds väntetid. När vi väl blivit uppslussade genom slussen i Lunde, så förtöjde vi båten i gästhamnen vid Lunde, som ligger alldeles invid en camping, där det tycktes vara många gästande scouter.
Innan vi gick och la oss i båten i Lunde, så tog vi en kvällspromenad i Lunde. Under vår kvällspromenad i Lunde, så såg i ett skyltfönster en gammal bil av märket ”Troll”, som tillverkats av ”Troll plastik- og bilindustri” i Lunde på 1950-talet, men tyvärr blev det bara cirka fem tillverkade bilar, på grund av att företaget gick i konkurs.

Vid gästhamnen i Lunde kunde vi beskåda ett gammalt ångdrivet mudderverk, och vid den intilliggande campingen, så träffade vi på några nyfikna svanar som inte alls var blyga.

Slussarna i Skien och Løveid/Skotfoss som vi slussade upp genom under föregående dag är automatiserade med hydraulik, medan resterande slussar i Telemarkskanalen ännu är manuella, där luckor och slussportar öppnas med handkraft.
Till skillnad emot hur de manuella slussarna i Sverige vanligtvis öppnas, så öppnas Telemarkskanalens manuella slussportar som med ett spett eller en vev (vilket är olika i kanalens olika slussar), liksom att dess manuella luckor i slussarna vanligtvis manövreras som med ett spett. Min mycket amatörmässiga betraktelse på håll, av öppningen och stängningen av slussportarna, upplevde jag som mer ergonomiskt ogynnsam i de manuella slussarna i Telemarkskanalen, än hur de manuella slussarna i Sverige vanligtvis brukar öppnas och stängas, men jag kan ju ha fel i min teori om detta.
Under måndagen var det således bara handmanövrerade slussar som vi passerade.

Ulefoss, den 1:a juli 2019.

Tisdagen den 2:a juli 2019. Båtresa från Lunde till Dalen, via Telemarkskanalen.

Utsikt över sjön Bandak vid Dalen, på kvällen den 2:a juli 2019. Utsikt över sjön Bandak vid Dalen, på kvällen den 2:a juli 2019.
Tisdagen inleddes med att vi tog oss upp för slussarna vid Kjeldal och Hogga, tillsammans med den fina träbåten och någon annan båt, vilket då innebar att vi tagit oss genom samtliga av Telemarkskanalens slussar.
Vid Kjeldal så passerade vi även en elektrisk fiskspärr i kanalen.
Efter slussandet så gick båtresan vidare genom sjösystemet upp till den lilla orten Dalen, som ligger längst in i Telemarkskanalens vattensystem. Då vi nådde fram till Dalen så hade vi tagit oss fram längs Straumen och sjöarna med namnen Flåvatn, Kviteseidvatn, Strauman och Bandak.

Efter en guppig dagsetapp, så var vi alltså framme i Dalen, där vi passade på att äta middag inne i restaurangen, som är beläggen vid en brygga i hamnen.
Sedan tog vi en kvällspromenad i Dalen, där vi tittade in i ortens anrika och fina gamla hotell, som heter ”Hotel Dalen”. Utanför hotellet stod det flera fina bilar, varav flera av dem var av äldre modeller.

Under kvällspromenaden så såg vi en fin bastu nere i sjön Bandak vid Dalen. Bastun som ligger strax utanför stranden, nås via en spång från land.
Vi passade även på att gå upp en bit, på ett mindre berg i Dalen, under vår promenad. Från berget bjöds vi på en fin utsikt över bygden, innan vi gick tillbaka till båten och övernattade i gästhamnen i Dalen.
På vägen tillbaka till hamnen så fick vi sällskap an en nyfiken liten katt (som troligen var en kattunge), under en del av promenaden.
I de övre delarna av Telemarkskanalens vattensystem, den 2:a juli 2019.

Onsdagen den 3:e juli 2019. Båtresa från Dalen till Kviteseid, via Telemarkskanalen, Bandaksli och Lårdal.

M/S Henrik Ibsen invid bryggan vid Spjotsodd. M/S Henrik Ibsen invid bryggan vid Spjotsodd.

Telemarkskanalens sjösystem är liksom uppbyggt lite som ett ”Y”, genom att kanalen har två huvudförgreningar. Man kan ju tänka sig att Skien ligger som längst ner i ”Y:et” och där den ena förgreningen är Dalen och den andra förgreningen är Notodden.

Telemarkskanalens sjösystem trafikeras av de tre passagerarfartygen M/S Henrik Ibsen, M/S Victoria och M/S Telemarken, och därtill finns det ytterligare några båtar som man kan chartra på kanalen. Vanligtvis (under de flesta dagarna av högsäsongen) så möts M/S Henrik Ibsen och M/S Victoria vid slussen i Lunde mitt på dagen, då dessa passagerarfartyg oftast går hela sträckan mellan Skien och Dalen, respektive mellan Dalen och Skien varje dag. Då resan tar hela dagen mellan Skien och Dalen, så innebär det att det passagerarfartyget som startar i Skien på morgonen, övernattar i Dalen på kvällen och således startar det i Dalen på morgonen därpå, medan det andra av de två passagerarfartygen kör i motsatt riktning, så att de möts mitt på dagen.
Passagerarfartyget M/S Telemarken går oftast dagligen (under högsäsong) från Akkerhaugen (som ligger långt upp i Norsjø, i riktning mot Notodden) till Lunde, där M/S Telemarken vänder om och fortsätter tillbaka till Akkerhaugen, dit det återvänder igen framåt kvällen.
Vissa dagar avgår dessutom M/S Telemarken ända uppifrån Notodden på morgonen, och vissa dagar så vänder både M/S Henrik Ibsen och M/S Victoria om i Lunde, så att de återkommer på kvällen till samma hamn som de startat vid under dagens morgon.
Från Telemarksknalens förgrening in mot Dalen, så kan man även göra en avstickare in till Kviteseid, vilket M/S Victoria brukar göra, men inte M/S S Henrik Ibsen.
Som ett komplement till passagerarfartygen, som ansluter till varandra i Lunde (så att man kan byta båt där), så finns det även anslutande bussar till passagerarfartygen längs kanalen. Det lär vara möjligt att ta med både cykel och kanot ombord på passagerarfartygen, för dem som vill kombinera en båtresa med att paddla eller cykla.
Utan att jag själv åkt med något av dessa passagerarfartyg, så skulle jag tro att de bjuder på en trevlig och fin kanalresa, som självfallet lär kunna kombineras med god mat och dryck ombord! Så jag skulle gärna vilja rekommendera en tur med dessa passagerarfartyg!

Under natten mot onsdagen så övernattade M/S Victoria i hamnen i Dalen, precis som vi. Jag tror även att M/S Victorias besättning övernattade ombord i M/S Victoria.
På onsdagsmorgonen fortsatte M/S Victoria tillbaka ner mot Skien. Så på morgonen ankom en bil i klassisk gammal stil (även om jag tror att det var en nyare bil, som var byggd i gammal stil) till hamnen, där jag tror att den släppte av passagerare som hade bott på det anrika gamla Dalen Hotel, och som antagligen skulle med M/S Victoria.

Efter att MS Victoria lämnat hamnen, så var det vår tur att lämna hamnen i samma riktning som M/S Victoria, alltså på väg tillbaka mot Telemarkskanalens slussar. Efter att vi lämnat hamnen i Dalen, så dröjde det inte så länge innan vi mötte den fina träbåten som vi slussat med tidigare, då den lär ha övernattat i någon annan hamn än oss.

Vårt första stopp under dagen gjordes i Bandaksli. I Bandaksli gjorde vi bara ett kort stopp, men vi hann upptäcka att det finns som ett nybyggt sovrum i en sorts träkub vid kajen. Detta kallas för ”soveboks” och finns även vid Fjågesund, invid Telemarkskanalens sjösystem. Dessa ”sovebokser” är i första hand tänkta som övernattningsställen för cyklister, paddlare och vandrare längs kanalen, men alla är välkomna att övernatta i dem.

Efter stoppet i Bandaksli så fortsatte vi tvärs över sjön till Lårdal, där vi också gjorde ett kort stopp, innan vi fortsatte med båten till Kviteseid, vilket innebar en liten avstickare i nordvästlig riktning igen.
Innan vi nådde fram till Kviteseid så passerade vi under ”Spjotsodd bru”, som är en stor vägbro som höll på att renoveras, då vi passerade under den. Alldeles efter att vi passerat ”Spjotsodd bru” så mötte vi M/S Henrik Ibsen, som stannade till vid bryggan vid Spjotsodd.

I Kviteseid övernattade vi i båten i en gästhamn, invid ännu en hamnservering (även om vi inte åt i denna hamnservering), efter att vi tagit en kvällspromenad i ortens omgivning. Tyvärr var det någon rejält låtande elbilsladdare (som antagligen lät betydligt mer än vad det var tänkt att den skulle låta) alldeles invid gästhamnen.
Denna dagsetapp upplevdes inte som lika guppig som dagsetappen under föregående dag. Detta då vi under onsdagen mestadels hade medvågor att följa, till skillnad emot förgående dag, då vi under en stor del av dagen istället hade vågorna rätt emot oss, så att båten liksom hoppade och slog hårt i vågorna.

I Kviteseid såg vi en annan utländsk båt, något som det tycktes vara ont om på Telemarkskanalen och dess sjösystem, till skillnad emot på Göta kanal, där en stor del av båtarna har utländska flaggor. I Telemarkskanalen så var detta troligen den enda båten (förutom vår egen båt) som hade en flagga som inte var norsk, av de båtar som vi såg i kanalen och dess sjösystem. Den andra utländska gästbåten (som nog var den enda gästbåten i hamnen, förutom vår båt) var en stor motorbåt, som jag tror att hade rest från Storbritannien.

Med tanke på hur fint det är vid Telemarkskanalen, så är jag förvånad att inte fler utländska båtar hittar in i kanalen, inte minst med tanke på hur många utländska turister som semestrar i Norge och även med tanke på att det är så pass många utländska båtar i svenska Göta kanal.
Visserligen är det ofta relativt stora segelbåtar, som utländska turister kommer med till Göta kanal, och andra hamnar i både Sverige och Norge, vilket ställer till det lite med höjdproblematiken i Telemarkskanalen. Detta då masthöjden är begränsad till 16 meters höjd till Notodden och 12,8 meters höjd upp till Dalen (dit det enligt mig är finast). Vilket kan jämföras med att Göta kanal tillåter en masthöjd på hela 22 meter.
Men det finns ju en hel del segelbåtar (i alla fall av mindre modell) vars master inte sträcker sig ända upp till 12,8 meters höjd. Dessutom så lär det antagligen gå att ”masta av” (och sedan ”masta på”) vid ”Tilja båtforening”, som ligger strax nedanför Skien, om man har en för hög mast för kanalen.

Bandaksli.

Torsdagen den 4:e juli 2019. Båtresa från Kviteseid till Norsjø Ferieland vid Akkerhaugen, via Telemarkskanalen.

Den öppningsbara gamla bron "Sundkil bru" i förgrunden och den högre, men fasta nyare bron "Kviteseid bru" skymtar i bakgrunden. Den öppningsbara gamla bron "Sundkil bru" i förgrunden och den högre, men fasta nyare bron "Kviteseid bru" skymtar i bakgrunden.

Torsdagens båtresa inleddes tidigt på morgonen, så att vi förhoppningsvis skulle få relativt lugnt och blåsfritt väder över dagens första sjöar, om nu väderleksprognosen skulle stämma. Väderleksprognosen visade sig stämma, så vi fick en lugn etapp över dagens första sjöar.
Den tidiga starten innebar att vi tog oss ända från Kviteseid via Kviteseidvatnet och Flåvatn, ända fram till Telemarkskanalens översta sluss i närheten av kraftverksintaget vid Hogga, innan kanalens slussarna hann öppna på morgonen. Invid kanalen i närheten av Hogga så träffade vi på några som var ute i trakten och paddlade, men som för tillfället befann sig vid sin lilla praktiska campingbil.

Under dagen så hann vi med att slussa nedför genom Telemarkskanalens slussar vid Hogga, Kjeldal, Lunde, Vrangfoss, Eidsfoss och Ulefoss, så att vi kom ner till sjön Norsjø igen. Denna gången så drabbades vi inte alls av lika mycket väntan, som då vi slussade uppåt genom kanalen. Så denna dag gick det betydligt mycket snabbare och smidigare, än då vi slussades uppåt i kanalen. Så precis som kanalbolaget poängterar, så är det bra att starta tidigt på morgonen, om man vill hinna med många slussar i Telemarkskanalen på en dag, då det annars kan bli mycket väntan på de tidtabellsenliga passagerarfartygen, som naturligtvis har företräde i slussarna.

När vi väl tagit oss fram till Norsjø så fortsatte vi norrut i sjön, så att vi kom fram till ”Norsjø Ferieland” vid Akkerhaugen, som är en stor camping med många aktiviteter, och därtill även en gästhamn. Efter att vi förtöjt båten vid campingens gästhamn (där det var en hel del båtar) så tog vi en kvällspromenad in till Akkerhaugen, innan vi gick och la oss i båten för att sova.

Ulefoss, den 4:e juli 2019.
I bakgrunden skymtar "Norsjø Ferieland", vid Akkerhaugen.

Fredagen den 5:e juli 2019. Båtresa från Norsjø Ferieland vid Akkerhaugen till Notodden, via Telemarkskanalen och Årnes.

Årnes brygga. Årnes brygga.
Dagen inleddes med att vi åkte liksom lite tillbaka på Norsjø, så att vi kom fram till Årnes. I Årnes så tog vi oss iland och promenerade lite i byn, för att eventuellt besöka en restaurang eller ett café. Men innan vi tagit oss fram dit vi tänkte äta eller fika, så föreslog jag att vi i stället skulle ta båten in till Gvarv, genom att ta oss fram på Gvarvelva, så vi vände om och gick tillbaka till båten.
När vi väl började närma oss Gvarvelva, så visade det sig att det tycktes vara väldigt grunt utanför älvens utlopp i Norsjø. Så när vi testat att kolla djupet med hjälp av att sticka ner båtshaken i vattnet och kunnat konstatera att det var ganska grunt där vi befann oss, så vände vi om ut på Norsjø igen, utan att köra in i Gvarvelva till Gvarv.

Ute på Norsjø så fortsatte vi tillbaka mot Akkerhaugen, där vi gjorde ett par stopp vid några olika bryggor, innan vi fortsatte norrut i Sauarelva vidare via Bråfjorden och Heddalsvatnet till Notodden. Under eftermiddagen så nådde vi fram till Notodden, efter att vi gjort några stopp vid både en gästbrygga vid ”Kullhuset” och vid Hjuksebø gästhamn, på vägen till Notoddden. Under båtresan såg vi ett flygplan med pontoner som landade och startade på vattnet flera gånger, medan vi färdades mot Notodden.

Väl framme i Notodden så åkte vi först till en brygga vid ”Notodden Motorbåtforening”, då vi fått ett tips av en person (med anknytning till föreningen) att vi skulle kunna få lämna båten där i någon vecka om vi ville. Men efter att vi lyckats lägga till vid ”Notodden Motorbåtforening”, där vinden låg på rejält in i hamnen och försvårade tilläggningen, så bedömde vi att hamnen inte var så värst lämpad för oss. Detta då det var väldigt blåsigt i hamnen, samtidigt som det var något begränsat med plats i hamnen, då någon brygga saknade förtöjningsöglor, vid vårt besök i hamnen.

Då det finns flera hamnar i Notodden, så fortsatte vi vidare västerut i Notodden, och min tanke var först att tillfälligt gå i land vid bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden, men det var så blåsigt där, så vi gick aldrig i land där.

Så istället fortsatte vi till ”Nesøya Marina” i Notodden, där de hade några alldeles nya bryggor, så där förtöjde vi båten, då det både fanns landström där och möjlighet att lämna båten där i någon vecka. Vilket jag ville göra.

Så när vi förtöjt båten så tog vi en kvällspromenad i Notodden, som har en stark industrihistoria, tack vare att Norsk Hydro anlade sina första anläggningar i Notodden och i relativt närbelägna Rjukan. Industrihistorian i Notodden och Rjukan har numera blivit klassad som ett Världsarv.
Numera är Notodden också ett bluesmecka, där det årligen hålls en bluesfestival i augusti.
I Notodden finns det även en mindre flygplats, där det lär vara populärt att starta med segelflygplan, då vindarna i trakten ofta lär vara gynnsamma för segelflygplan. Invid flygplatsen, finns även en hamn för pontonförsedda flygplan, som landar och statar på sjön Heddalsvatnet.

Efter kvällspromenaden i Notodden så övernattade vi i båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden.
Vid Årnes brygga.

Lördagen den 6:e juli 2019. Promenad från Notodden till Heddal stavkirke och tillbaka till Notodden.

Heddal stavkirke. Heddal stavkirke.

Min ursprungliga plan var att avsluta min båtresa i Dalen. Då var min tanke att jag först skulle åka till Notodden och vända, innan jag fortsatte till Dalen, men då det visade sig att det var svårare med passande tågförbindelser och bussförbindelser till Dalen, så valde jag istället att kasta om ordningen lite på min resa i Telemarkskanalen, så att jag istället avslutade min båtresa i Notodden, istället för i Dalen.
Så nu var vi alltså redan framme i Notodden, men vi hade inte tänkt att lämna Notodden förens under söndagen, vilket ledde till att vi fick som en bonusdag i Notodden under denna lördag.

Detta ledde till att vi lät båten ligga förtöjd i Notodden under dagen, medan vi istället tog en långpromenad i Notodden och vidare bort till ”Heddal stavkirke” (som även bland annat gått under namnet "Hitterdals stavkirke"), som är en gammal fin träkyrka, som tycks vara populär att besöka.
Kyrkan ligger några kilometer väster om Notodden, vid Heddalstrakten och kyrkan är troligen ända från 1200-talet. Väl framme vid kyrkan så passade vi på att gå på ett par guidade visningar i kyrkan (även om guidningarna tyvärr bara blev på engelska, då det inte var så stor andel norrmän eller svenskar där, men om vi hade velat skulle vi nog även kunna ha fått en personlig norsk guidning av kyrkan).
Vid kyrkan passade vi på att äta lunch, och dessutom besökte vi några gamla hus vid ett hembygdsområde i närheten av kyrkan.
Tyvärr så föll det en hel del regn under dagen.

Framåt kvällen så återvände vi till båten igen, så att vi övernattade ännu en natt i båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden.

Söndagen den 7:e juli 2019 till måndagen den 15:e juli 2019. Pausdagar från båtåkandet, för arbetets skull.

Tidigt på söndagsmorgonen den 7:e juli så lämnade vi båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden, då jag och min mamma fortsatte med buss till Oslo, varifrån jag fortsatte vidare med buss och flyg hem till Kiruna, medan min mamma fortsatte hem till Dalarna med tåg.

Efter att jag varit hem och arbetat i cirka en vecka, så fortsatte jag sedan med buss, flyg och tåg till mina föräldrar i Dalarna, under söndagen den 14:e juli. Sedan under måndagen den 15:e juli, så fortsatte jag med bil och min tomma båttrailer bakom bilen fram till Notodden, tillsammans med mina föräldrar.

Väl framme i Notodden, så övernattade vi i båten, som ännu låg kvar i vattnet i ”Nesøya Marina”.
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.

2020 > 05

M/S Victoria och M/S Telemarken blir nedslussade för slusstrappan vid Vrangfoss i norska Telemarkskanalen.
Månen vakar över min båt vid Ekenäs vid Vänern. Månen vakar över min båt vid Ekenäs vid Vänern.
Idag är det exakt ett år sedan jag inledde 2019-års, cirka två månader långa båtresa, med min plastnipa av modellen Bella 7002.

Resan tog mig ”sicksackande” från Örebro till Notodden i norska Telemarkskanalen, via bland annat Hjälmare kanal, Mälaren, Uppsala, Sickla kanal, Åkers kanal, Möja, Sandhamn, Kolström, Strömma kanal, Muskö kanal, Landsort, Göta kanal, Kinda kanal, Säffle kanal/Vikingaleden, Arvika, Lurö, Trollhätte kanal, Smöghålet, Sotekanalen, Strömstad, Idefjorden, Halden, Telemarkskanalen, Dalen, samt Kviteseid. Slutligen avslutades resan liksom med två bonusturer, varav den första gick längs norska Herøyakanalen, med dess mysiga båttunnel, och den sista turen gick genom svenska Bergslagskanalen.

Resan bjöd båtmotorn på drygt 400 nya drifttimmar, och under resan så lär jag ha passerat 119 unika slussbassänger, men då jag flera gånger var in i kanaler och liksom vände om tillbaka i samma kanal, så lär jag ha passerar slussbassänger hela 154 gånger.
Lastfartyget Lady Anne-Lynn glider in i Brinkebergskulles sluss i Trollhätte kanal. Lastfartyget Lady Anne-Lynn glider in i Brinkebergskulles sluss i Trollhätte kanal.
Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om resan, med en del bilder från resan. Så om någon är intresserad av att ta del av reseberättelsen så finns den här nedan.

Jag hoppas att jag kan inspirera andra till trevliga båtresor framöver!

Jag har delat upp reseberättelsen i åtta delar, så ni finner de olika åtta delarna av reseberättelsen genom att klicka på de åtta olika delarna här nedan.

/Fredrik
 

Del 1, den 9:e maj 2019 till den 20:e maj 2019.
Båtresa: Örebro-Hjälmare kanal-Arboga-Köping-Strängnäs-Mariefred-Enköping-Uppsala-Kungsängen.

Denna del inkluderar Hjälmaren och Mälaren med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Örebro kanal, Hjälmaren, Hjälmare kanal, Arbogaån, Mälaren, Fyrisån, Örsundaån och Alstasjön.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Örebro, Vinön, Arboga, Kungsör, Köping, Strängnäs, Mariefred, Enköping, Bålsta, Stäket, Sigtuna, Uppsala, Örsundsbro och Kungsängen.

Del 2, den 21:a maj 2019 till den 30:e maj 2019.
Båtresa Kungsängen-Sickla kanal-Åkers kanal-Strömma kanal-Möja-Sandhamn-Muskö kanal-Landsort-Mem.

Denna del inkluderar Saltsjön och svenska ostkusten med omnejd.
Resan i denna del inkluderar förutom båtresor på havet, även bland annat båtresor på Sickla kanal, Sicklasjön, Järlasjön, Saltsjön, Åkers kanal, Garnsviken, Kolström, Strömma kanal och Muskö kanal, samt en slussning genom Hammarbyslussen.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Stora Fjäderholmen, Norra Lagnö, Vaxholm, Djurönäset, Möja, Sandhamn, Landsort och Mem.

Del 3, den 31:a maj 2019 till den 9:e juni 2019.
Båtresa: Mem-Göta kanal-Linköping-Kinda kanal-Skedevid kanal-Horn-Kinda kanal-Göta kanal-Sjötorp.

Denna del inkluderar Göta kanal och Kinda kanal med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Göta kanal, Roxen, Kinda kanal, Järnlunden, Skedevid kanal, Ämmern, Åsunden och Vättern.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Norsholm, Linköping, Rimforsa, Hovby, Björkfors, Horn, Hycklinge, Viggeby, Brokind, Hovetorp, Berg, Borensberg, Borenshult, Motala, Karlsborg, Forsvik, Töreboda och Sjötorp.
 
Del 4, den 10:e juni 2019 till den 20:e juni 2019.
Båtresa: Sjötorp-Karlstad-Säffle kanal-Arvika-Sulvik-Säffle kanal-Mariestad-Lidköping-Vänersborg.

Denna del inkluderar Vänern och Säffle kanal/Vikingaleden med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Vänern, Lambergstjärnet, Pråmkanalen i Karlstad, Säffle kanal/Vikingaleden/Byälven, Glafsfjorden, Kyrkviken, Jösseforsviken, Sulviken, Ullersund, Vänsjösjön, Flarkesjön och genom Rackeby skärgård.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Otterbäcken, Kristinehamn, Karlstad, Skoghall, Ekenäs, Arvika, Sulvik, Klättholmen, Klässbol, Stömne, Södra Högsäter, Nysäter, Säffle, Lurö, Mariestad, Lidköping och Vänersborg.

Del 5, den 21:a juni 2019 till den 29:e juni 2019.
Båtresa: Vänersborg-Trollhätte kanal-Uddevalla-Sotekanalen-Strömstad-Idefjorden-Halden-Skien.

Denna del inkluderar Trollhätte kanal, samt havstappen längs svenska västkusten och norska kusten med omnejd.
Resan i denna del inkluderar förutom båtresor på havet, även bland annat båtresor på Trollhätte kanal/Göta älv, Nordre älv, Smöghålet, Sotekanalen, Idefjorden/Iddefjorden/Ringdalsfjorden, Tista elv/Tista kanal, Larviksfjorden, Frierfjorden och Skienselva.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Trollhättan, Nordön, Stenungssund, Uddevalla, Smögen, Grebbestad, Nord-Koster, Strömstad, Halden, Larvik och Skien.

Del 6, den 30:e juni 2019 till den 15:e juli 2019.
Båtresa längs Telemarkskanalen: Skien-Ulefoss-Lunde-Dalen-Kviteseid-Akkerhaugen-Notodden.

Denna del inkluderar Telemarkskanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Telemarkskanalen, Norsjø, Straumen, Flåvatn, Kviteseidvatn, Strauman, Bandak, Sauarelva, Bråfjorden och Heddalsvatnet.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Ulefoss, Lunde, Dalen, Bandaksli, Lårdal, Kviteseid, Akkerhaugen, Årnes och Notodden.

Del 7, den 16:e juli 2019.
Båtresa: Vid Notodden, samt genom Herøyakanalen, inklusive Herøyakanalens unika båttunnel.

Denna del inkluderar en tur vid Notodden och Herøyakanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Heddalsvatnet, Gunnekleivfjorden, Skienselva, Frierfjorden och Herøyakanalen.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Notodden och Herøya.

Del 8, den 17:e juli 2019 till den 21:a juli 2019.
Båtresa längs Bergslagskanalen: Filipstad-Prästbäcken-Lungsund-Storfors-Kväggen-Karlskoga.

Denna del inkluderar Bergslagskanalen med omnejd.
Resan i denna del inkluderar bland annat båtresor på Bergslagskanalen, Daglösen, Prästbäcken, Bjurbäckskanalen, Bjubäcksälven, Matlången, Hyttsjön, Kväggen och Timsälven.
Delen inkluderar bland annat stopp vid Filipstad, Lungsund, Sträcknäsholmen och Karlskoga.

Karta:

På den klickbara och zoombara kartan (som kan visas i form av vanlig karta, sjökort alternativt flygfoto) här ovanför så visas hur resan genomfördes, för den som vill öppna kartan i större format så går det bra att klicka på denna länk.

Kortfattad utrustningsfakta:
Båt:                          Bella 7002 av årsmodell 1998, som heter "Faustus".
Båtmotor:                Inombordare av sorten Volvo Penta MD 2040B.
Livflotte:                  Fyra personers i container från "SEA-SAFE", som uppfyller klassificeringen enligt ISO 9650-1.
Navigationsapp:       NAVIONICS Boating HD som jag kört på en liten surfplatta av sorten Lenovo TB3-710F.
Nödsändare:            Garmin inReach Explorer+.
Båttailer:                  En specialanpassad BK Hengeren P 2724B av årsmodell 2017.
Dragbil:                    Volkswagen Passat Alltrack 2,0 TDI 240 DSG7 GTS av årsmodell 2018.

Reseberättelser från tidigare båtresor med min Bella 7002:

2017-års båtresa längs en stor del av svenska kusten och besök i några grannländer.
Resan gick kortfattat ungefär enligt följande: Nådendal-Åland-Arholma-Stockholm-Fårö-Visby-Öland-Nogersund-Simrishamn-Bornholm-Skåre-Falsterbo kanal-Ven-Helsingør-Hallands Väderö-Varberg-Göteborg-”Ett varv runt Hisingen”-Trollhätte kanal-Vänern-Göta kanal-Mem-Dragets kanal-Södertälje kanal-Mälaren-Stockholm-Väddö kanal-Öregrund-Slada hamn-Söderhamn-Svartsundsrännan-Hudiksvall-Lörudden-Härnösdand-Norra Ulvön-Järnäsklubb-Holmön-Bjuröklubb-Skellefteå-Piteå-Boden-Luleå-Töre-Haparanda.

2018-års båtresa på Strömsholms kanal.

2018-års båtresa på Dalslands kanal.
 
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
Prästbäcken går mellan sjöarna Daglösen och Östersjön.

Onsdagen den 17:e juli 2019. Båtresa från reningsverket vid Filipstad till Filipstad, via Bergslagskanalen.

Efter en natt vid den norska YX-bensinstationen, så fortsatte vi vår bilresa så att vi under förmiddagen korsade både Haldenkanalen och nationsgränsen in till Sverige, med båten upplastad på sin båttrailer bakom bilen.
Väl framme i Karlstad så införskaffade vi en ny gasvajer, så att vi kunde byta ut den gamla gasvajern som hade gått av. Så på IKEA-parkeringen i Karlstad lyckades vi byta gasvajern, så att vi kunde fortsätta vår bilfärd mot Bergslagskanalen.
 
Bergslagskanalen är som ett sjösystem, som är sammanbundet med naturliga vattenvägar, småkanaler och några slussar. Sjösystemet sträcker sig mellan Karlskoga i söder och Filipstad i norr, och har därtill ett flertal sidoförgreningar. Dock går det inte riktigt att komma ända in i de centralaste delarna av Karlskoga från kanalsystemet, då man inte når ända fram till sjön Möckeln, eftersom att man hindras av både kraftverk och många höjdmeter, liksom man således inte heller kan nå kanalen vare sig ifrån havet eller Vänern.
För övrigt så är det inte bara höjdmetrarna och tillhörande kraftverk mellan Bergslagskanalen och sjön Möckeln, som är ett hinder för att nå havet eller Vänern från Bergslagskanalen. Detta då inte heller sjön Möckeln går att nå med båt från vare sig havet eller Vänern.

Väl framme vid Bergslagskanalen, så började ett nytt sökande efter en lämplig sjösättningsramp, där vi kunde sjösätta båten i Bergslagskanalen. Helst ville vi ju finna en ramp i någon av kanalens ändar, så att vi inte skulle behöva köra så väldigt mycket fram och tillbaka med båten, för att ta oss igenom kanalsystemet.

Först åkte vi till en hamn i utkanten av Karlskoga, där vår tanke var att sjösätta båten, men där låg visst båtrampen innanför grindar inne på hamnområdet. När vi träffade några personer vid hamnen så blev vi inte rekommenderade att sjösätta båten där, så vi var aldrig fram och tittade på sjösättningsrampen i Karlskoga. Som tur var, så blev vi i alla fall insläppta genom grindarna, så att vi fick åka in och vända vårt ekipage inne på hamnområdet, innan vi fortsatt vår bilresa till en annan hamn.

Någon i hamnen i Karlskoga nämnde att det fanns en sjösättningsramp vid Knappforsen, men samtidigt så var det någon inne vid hamnen i Karlskoga som inte trodde att rampen vid Knappforsen var så värst lämplig för vårt ekipage. Så vi fortsatte istället till Storfors och tittade på sjösättningsrampen där, istället för att åka till Knappforsen.

När vi väl hittat fram till hamnen i Storfors, så visade det sig dock att det verkade vara något besvärligt att sjösätta båten vid rampen i Storfors. Detta då man liksom skulle backa ner båttrailern snett mot en brygga med båtplatser, och inte fanns det heller någon brygga invid rampen, som man skulle kunna förtöja båten tillfälligt invid. Så i Storfors verkade det alltså vara svårt att sjösätta båten, och sedan komma därifrån, utan att riskera att glida in i någon annan båt i hamnen, då man liksom redan i utgångsläget skulle backa ner båttrailern mot en brygga med båtar.
Så vi hoppades att finna en lämpligare sjösättningsramp högre upp i kanalsystemet. Därför så fortsatte vi upp till Filipstad, där vi passade på att tanka båten vid en bensinstation, och även fråga någon inne i bensinstationen om de kände till var det fanns någon lämplig sjösättningsramp i trakten. Detta då vi hade läst och sett i den trevliga och informativa boken "Sveriges kanaler" (som getts ut av Svenska Kryssarklubben, och som kan beställas här, i alla fall om man är medlem i Svenska Kryssarklubben), att det skulle finnas en ramp i Filipstadstrakten, som verkade lämplig för oss.

Mycket riktigt så hittade vi en populär och helt okej sjösättningsramp vid ortens reningsverk, efter att vi fått några tips inne i bensinstationen. Sjösättningsrampen vid reningsverket som vi hittade, är belägen cirka två kilometer söder om Filipstad, på den västra sidan av sjön Daglösen. Sjösättningsrampen visade sig vara så populär att det till och med var kö vid rampen, så att det tog en liten stund innan det blev vår tur att backa ner för rampen och sjösätta båten, inför några dagars båtresa på Bergslagskanalen i Bergslagen och Värmland.

När vi väl hade sjösatt båten, så lämnade vi både bilen och båttrailern bredvid reningsverket invid sjösättningsrampen, och fortsatte norrut med båten genom sjön Daglösen, in till de centrala delarna av Filipstad. Båtresan in till Filipstad var riktigt fin, då kvällen hade hunnit börja skymma, så att vi färdades med tända lanternor in mot upplysta Filipstad. l de centrala delarna av Filipstad så övernattade vi i båten vid en gästbrygga, där några fiskare fiskade, när vi anlände med båten.

Inne i Filipstad så såg jag även ytterligare en sjösättningsramp, men den hade knappast fungerat att sjösätta min båt vid, eftersom att jag vill minnas att den var extremt brant och kort, samt därtill så har jag för med att det såg ut att vara väldigt grunt i vattnet, där den var belägen.

Torsdagen den 18:e juli 2019. Båtresa från Filipstad till Lungsund, via Bergslagskanalen, Prästbäcken och Bjurbäckskanalen.

Slusstrappan vid Bjurbäcken. Slusstrappan vid Bjurbäcken.
Under torsdagen så fortsatte vi söderut genom sjön Daglösen, och vidare ner genom den mysiga och lummiga Prästbäcken (som är enkelriktad, så att man får köra i respektive riktning under olika halvtimmar) till sjön med namnet ”Östersjön”.
Vi passerade utanför Nykroppa (där det bland annat finns en skrot som skrotar gamla järnvägsfordon), men vi gick aldrig i land i Nykroppa, utan istället så fortsatte vi vidare söderut i sjön Östersjön och till den bro som sedan leder vattnet från Östersjön vidare in i Mögsjön. Tyvärr så visade det sig att denna bro var för låg för att vi skulle kunna ta oss under den med vår båt, så vi tvingades vända om vid bron, samtidigt som vi kunde se ett gäng kanotister som obehindrat tog sig under bron till Mögsjön. Så Mögsjön fick för oss förbli outforskad.

Efter att vi vänt om vid bron, så fortsatte vi tillbaka norrut genom Östersjön, och tillbaka genom den mysiga och tillika lummiga Prästbäcken igen, så att vi återigen kom ut i sjön Daglösen. Från sjön Daglösen så fortsatte vidare till slussen vid Asphyttan, där vi blev nedslussad, efter att en annan båt hade hunnit bli uppslussad. För att vi skulle ta oss in i slussen vid Asphyttan behövdes en öppningsbar bro öppnas, vilket var en bro som gick väldigt långsamt att både öppna och stänga.

Efter att vi blivit nedslussade vid Asphyttan, så fortsatte vi över sjön Aspen till Bjurbäckskanalen (som är en del av Bergslagskanalen), som inleddes med att vi passerade nivåslussen vid Källfallet, som normalt står i öppet läge, förutom då kanalen ska torrläggas, eller om det är extrema vattenförhållanden. Så då vi passerade nivåslussen så var den i öppet läge, i båda ändarna.
När vi nådde fram till södra änden av Bjurbäckskanalen, så nådde vi fram till slusstrappan vid Bjurbäcken. Precis som de flesta andra större kanaler som jag rest på, så har även Bergslagskanalen en större slusstrappa, nämligen den vid Bjurbäcken. Slusstrappan består av tre slussbassänger, och invid slusstrappan i Bjurbäcken så finns det ett slusscafé. Vi besökte dock inte slusscaféet, men det verkar vara ett trevligt slusscafé, så jag törs nog ändå rekommendera ett besök där, då caféet bland annat tycks erbjuda en trevlig "café buffé", så det kan nog bli ett besök där, vid något senare tillfälle även för mig.

Då vi färdades på kanalen så var det samma slussvakt som slussade ner oss både vid slussen vid Asphyttan och vid slusstrappan vid Bjurbäcken. Vi hann precis igenom dessa slussar innan det var dags att stänga slussarna för kvällen, och kanske var det så att de till och med höll slussarna öppna lite extra länge, så att vi skulle hinna genom dem under torsdagen.

Efter att vi blivit nedslussade vid Bjurbäcken så nådde vi fram till liksom en ”T-korsning” i sjösystemet, där Bjurbäckskanalen ansluter till Bjurbäcksälven, där man egentligen skulle ha svängt höger för att fortsätta söderut i sjösystemet. Vi svängde dock istället först vänster i ”T-korsningen” och följde Bjurbäcksälven uppströms en liten bit, tills vi kom till en vik och befann oss då alldeles nedanför en damm.
Där vände vi om och fortsatte vidare söderut i sjösystemet, så att vi passerade den så kallade ”T-korsningen” igen, och fortsatte söderut i sjösystemet fram till en camping med gästhamn vid Lungsund, i södra änden av sjön ”Stor-Lungen”.
Väl framme vid campingen med gästhamnen vid Lungsund så övernattade vi i båten, efter en kort kvällspromenad.
Slussen vid Asphyttan.

Fredagen den 19:e juli 2019. Båtresa från Lungsund till Sträcknäsholmen, via Bergslagskanalen.

Vid en brygga vid Knappforsen. Vid en brygga vid Knappforsen.
Fredagen inleddes med att vi fortsatte till sjön Öjevettern, varifrån vi var in till båthamnen vid Storfors och vände med båten. Sedan så fortsatte vi till Hyttsjön, där vi liksom gjorde en ”U-sväng”, och var upp och vände i norra delen av sjön Matlången, innan vi vände om igen och fortsatte tillbaka ut i Hyttsjön.

Från Hyttsjön så fortsatte vi ner i Norsbäckskanalen (vilken också tillhör Bergslagskanalens sjösystem). Norsbäckskanalen lär vara en av Sveriges äldsta kanaler, då den lär vara ända från 1630-talet. Norsbäckskanalen korsas av två viadukter som leder riksväg 26 över kanalen.
Vi lyckades ta oss under den nordligaste av de två viadukterna (då jag vill minnas att vi hade skruvat bort båtens översta lanternor), men tyvärr så kom vi inte under den sydligaste av de två viadukterna. Det kanske även hade gått att komma under den sydligaste av de två viadukterna, om vi även hade skruvat bort signalhornet och en antenn från båtens övre del. Men istället för att försöka komma under även den sydligaste viadukten, så vände vi om i kanalen och fortsatte tillbaka till Hyttsjön, då mina föräldrar (som var med i båten) inte var så sugna på att fortsätta under den låga viadukten. Kanske kan jag göra ett nytt försök att försöka komma under den sydligaste viadukten vid något annat tillfälle. Tyvärr råkade båtens flaggstång gå av i Norsbäckskanalen, då den fastnade i några träd som hängde ner över kanalen.

Efter att vi kommit tillbaka till Hyttsjön igen, så fortsatte vi till sjön Ullvettern, i vilken vi var upp till Stegelviken och vände, innan vi fortsatte söderut igen och vidare till sjön Frövettern. Från Frövettern så gjorde vi en avstickare in i den lilla sjön Kväggen, där vi var in och vände, innan vi fortsatte tillbaka till Frövettern igen.

Jag uppmärksammade visserligen att det fanns en liten å som tycktes rinna ut i Kväggen, men jag var osäker på om den lilla ån skulle vara farbar med båt, så vi testade aldrig att åka upp längs den lilla ån som anslöt till Kväggen. Men i efterhand, så har jag förstått att den lilla ån som ansluter till Kväggen heter Hyttälven och att Hyttälven för några år sedan breddades och fixades till, så att den ska vara farbar fram till trakten av Kväggeshyttan, dit älven ingår i vad som kallas för ”Kväggeshyttans kanal”. Väl framme vid trakten av Kväggeshyttan så ska det finnas en relativt nybyggd gästhamn, men Hyttälven som leder dit lär vara rejält kurvig.
När jag fann informationen om Kväggeshyttans kanal (som numera också ingår i Bergslagskanalens kanalsystem), så blev jag besviken att jag inte kände till denna lilla kanal (då vi besökte Bergslagskanalen) som låter både mysig och fin! Så helt klart lär det bli en tur på Kväggeshyttans kanal vid något kommande tillfälle!

När vi var tillbaka i Frövettern, så fortsatte vi till Alkvettern, och blev senare under kvällen nedslussade vid slussen vid Knappforsen.
Vi hade en tanke att vi skulle övernatta alldeles nedanför slussen vid Knappforsen, men det visade sig att det kryllade av båtar på båda sidorna av slussen vid Knappforsen, eftersom att Smokie och ”Creedence Tribute” (som är ett hyllningsband till Creedence Clearwater Revival) spelade på den närbelägna Lunedets Camping. Att Smokie spelade på Lunedets Camping, alldeles invid slussen vid Knappforsen, förklarade ju självklart varför det var så ont om lediga gästplatser i närheten av slussen. Konserten lär antagligen ha varit en av sommarens höjdpunkter i Karlskogatrakten, så det var ju inte så konstigt att det var så många som besökte konserten!

Så vi fortsatte ytterligare en liten bit med båten in mot Karlskogatrakten, till ljudet av den närbelägna konserten. Så efter en stund kom vi fram till den lilla ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen.
På ön har ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” både bryggor och klubblokal, så vi passade på att övernatta vid en av öns bryggor. Det var visserligen fler båtar vid ön, men det var långtifrån fullt vid öns bryggor, så vi var så välkomna att övernatta vid ön, där det var flera pratsamma och trevliga personer.
På ön var det dessutom välordnat med både landströmsanslutning vid bryggorna, och därtill hade ön toaletter med rinnande vatten och riktigt avlopp.
Slussen vid Knappforsen.

Lördagen den 20:e juli 2019. Båtresa från Sträcknäsholmen till Karlskoga, via Bergslagskanalen.

”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” har både bryggor och klubblokal på ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen. ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” har både bryggor och klubblokal på ön Sträcknäsholmen, som kallas för ”Klubbholmen”, och som är belägen i sjön Lonnen.

Dagen inleddes med att vi vände tillbaka med båten, och åkte lite uppströms i Bergslagskanalen, tills vi nådde fram till en gästbrygga vid Lunedets Camping, alldeles nedanför Knappforsens sluss. Där var det fortfarande mycket folk efter gårdagskvällens konsert, även om en och annan båt började på att lämna platsen, då vi anlände till platsen, där det var en typisk ”dagen efter stämning”.
En stund funderade vi på om vi skulle be om att få bli uppslussade genom slussen vid Knappforsen igen, och utforska mer av vattnen ovanför slussen. I så fall hade vi även tänkt att hinna bli nedslussade genom slussen lite senare under dagen, så att vi kunde fortsätta in mot Karlskogatrakten senare under dagen, men vi bestämde oss för att inte slussa något denna dag. Så vi förblev nedanför slussen och nöjde oss med en promenad vid slussområdet vid Knappforsen. Där kunde vi titta in i några byggnader som innehöll olika butiker, innan vi fortsatte med båten förbi Sträcknäsholmen (där vi hade övernattat under natten mot lördagen) och vidare in mot Karlskoga.

Resan in mot Karlskoga gick alltså över sjön Lonnen och längs Timsälven (som Bergslagskanalen följer in mot Karlskoga). Efter en stunds båtresa så nådde vi fram till småbåtshamnen ”Björkbornshamnen” strax utanför Karlskoga, där ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb” huserar, vilket var där vi hade varit in och vänt med bilen under onsdagen.

I hamnen fick vi låna en båtplats och nyckel till hamngrinden, tack vare att vi träffat några trevliga personer från båtklubben ute på ön som vi övernattat vid, under natten mot lördagen. Personerna ute vid ön hade också berättat att de inte trodde att det skulle vara några problem för oss att använda sjösättningsrampen i Björkbornshamnen (för båtupptagning), med tanke på vår båts storlek. Så det lät ju lovande, även om vi själva inte hade sett sjösättningsrampen, innan vi anlände till hamnen under lördagen. Dessutom har jag för med att de upplyste oss om att det även fanns en båtkran i hamnen, som gick att använda, om det nu inte skulle fungera med hamnens sjösättningsramp för vårt ekipage.
 
Så vi la alltså till vid en brygga i Björkbornshamnen, och promenerade sedan snabbt (då det råkade bli lite stressigt för min pappa som skulle hinna med en buss) in till Karlskogas centrala delar, varifrån min pappa fortsatte med buss till Filipstad, dit han nådde fram efter ett bussbyte i Kristinehamn. Väl framme i Filipstad så promenerade min pappa till bilen (som vi lämnat under onsdagskvällen) och hämtade bilen, samt båttrailern, med vilka han sedan körde ner till båthamnen i Karlskogatrakten.

Efter att min pappa åkt iväg från busstationen i Karlskoga med en buss, så passade jag och min mamma på att fika inne Karlskoga, innan vi promenerade tillbaka till båten.
Väl framme vid båten så lossade vi förtöjningarna och fortsatte med båten så långt som Timsälven (och tillika Bergslagskanalen) var farbar nedströms om hamnen. Det var inte många hundra meter ytterligare som vi kunde färdas med båten, innan vi möttes av några låga broar, alldeles ovanför några dammar och kraftverk, men vi passade i alla fall på att lägga till vid en ganska igenväxt brygga invid Björkborns herrgård, i närheten av de låga broarna.
Vid herrgården promenerade vi runt och tittade runt på området omkring herrgården. Herrgården ägdes tidigare av ”AB Bofors-Gullspång”, som under en tid hade Alfred Nobel som både styrelseordförande och huvudägare. Numera så ingår herrgården som en del i ”Nobelmuseet i Karlskoga”, men under sina sista levnadsår så bodde Alfred Nobel i herrgården.

Efter promenaden i närheten av herrgården, så fortsatte vi tillbaka till båthamnen med båten och förtöjde båten där, ungefär samtidigt som min pappa anlände dit med bilen och båttrailern.
Som avslutning på kvällen så gick vi återigen in till de centrala delarna av Karlskoga, och åt middag på en uteservering i den fina sommarkvällen. Då vi kommit tillbaka till båten efter vår kvällspromenad, som blev ganska lång, så övernattade vi i båten i båthamnen.

Strax utanför Karlskoga, så tar vår resa på Timsälven (som Bergslagskanalen följer in mot Karlskoga) slut, då Timsälven korsas av dessa låga broar, alldeles innan kraftverk och dammar tar vid i Timsälven.

Söndagen den 21:a juli 2019. Båtupptagning och hemresa.

Dagen inleddes med att vi drog upp båten på sin båttrailer, vid sjösättningsrampen inne vid ”Karlskoga Bofors Motorbåtsklubb”. Det visade sig att rampen fungerade bra för vårt ekipage, trots att det var riktigt blött på rampen, då dagen bjöd på ett rejält och ihållande sommarregnväder.
Vi kunde också konstatera att det fastnat väldigt mycket sjögräs i båtens propeller, efter att vi några dagar tidigare kört igenom i en del sjögräs/vass med båten. Så det var antagligen inte så konstigt att båten gick ovanligt sakta under de sista dagarna i Bergslagskanalen, eftersom att det kryllade av sjögräs i propellern.

Efter båtupptagningen så skjutsade mina föräldrar in mig till busstationen i Karlskoga, varifrån jag sedan fortsatte med buss och flyg hem till Kiruna, medan mina föräldrar fortsatte hem till sig i Dalarna med bilen och båten upplastad på båttrailern.
När de väl kom hem till Dalarna, så sjösatte de båten i Siljan, där de hyrt en båtplats till båten. Vilket ledde till att båten senare under sommaren fick några kortare utflykter på Siljan, tillsammans med mina föräldrar.

Efter att jag tagit mig igenom en stor del av Bergslagskanalen, så kunde jag konstatera att jag fått många fina sjömil i båten under våren och sommaren 2019! Detta då jag först tagit mig hela vägen från Örebro, via olika kanaler, sjöar och havsetapper ända in till Notodden i Norge, vilket sedan alltså följdes upp med en tur genom Herøya kanal och slutligen några fina sommardagar på Bergslagskanalen!

Dessa äventyr gav sammantaget båten drygt 400 nya drifttimmar på motorn, och om jag inte räknat fel så passerade jag 119 stycken unika slussbassänger under dessa båtäventyr! Man kan också utrycka det som att jag passerade hela 154 stycken slussbassänger under sommarens båtfärder, om man nu vill räkna hur många gånger som jag passerat en slussbassäng, även om vissa av slussbassängerna alltså passerats två gånger, då jag liksom varit in och vänt i ett flertal kanaler. Jag har i ärlighetens namn visserligen inte behövt slussa mig igenom samtliga dessa slussbassänger, då jag vill minnas ett par av dessa slussbassänger haft alla sina slussportar öppna i båda ändarna, då vattnet varit i samma nivå på båda sidorna av de berörda slussarna.

Så nu återstår att se vad nästa båtäventyr blir för min del… Hur som helst, så hoppas jag att jag lyckats med att inspirera andra till att också göra fina båtresor framöver!

/Fredrik
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
På väg in i Herøyakanalens båttunnel.

Tisdagen den 16:e juli 2019. Båtresa vid Notodden och genom Herøyakanalen, via Herøyakanalens unika båttunnel.

"Nesøya Marina" i Notodden, den 16:e juli 2019. "Nesøya Marina" i Notodden, den 16:e juli 2019.

Tisdagen inleddes med att vi tog en kort båttur vid Notodden på Heddalsvatnet, och åkte till några närbelägna bryggor i trakten av Notodden, i det fina sommarvädret. En av bryggorna som vi passade på att besöka under denna lilla båttur vid Notodden var bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden, där vi stannade till och köpte glass. Vid bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden kunde vi begrunda någon gammal pråm, som påminde om forna tiders industrier i Notodden.

Min Bella 7002 upplastad på sin båttrailer, vid "Nesøya Marina" i Notoddden. Min Bella 7002 upplastad på sin båttrailer, vid "Nesøya Marina" i Notoddden.
Efter att jag kommit hem från Telemarkskanalen (för att arbeta i några dagar), så spenderade jag en del tid med att slösurfa på webben. Då lyckades jag finna information om en kanal som heter Herøyakanalen, och att Herøyakanalen dessutom har något så ovanligt och speciellt som en rejäl båttunnel! En rejäl båttunnel var ju dessutom något som jag aldrig tidigare hade åkt igenom med min båt.
Tyvärr så var Herøyakanalen och dess båttunnel inte något som jag var bekant med, då jag någon vecka tidigare körde in från havet mot Skien och Telemarkskanalen. Detta trots att jag såg en båt, som jag i efterhand har förstått att svängde in mot Herøyakanalen, eller dess närområde. Det var nämligen så att under min båtresa från havet in mot Skien, så passerade jag alldeles i närheten av Herøyakanalen, då jag passerade det stora industriområdet vid Herøya med "Herøya Industripark" invid Frierfjorden, utanför orten Porsgrunn. Så om jag hade känt till Herøyakanalen då, så hade jag självklart passat på att åka genom Herøyakanalen, då jag var så nära kanalen, inte minst med tanke på att kanalen dessutom har något så unikt som en båttunnel!

Så nu när jag ändå var relativt nära Herøyakanalen, så tänkte jag att vi i alla fall skulle passa på att åka genom Herøyakanalen och dess spektakulära båttunnel, vilken jag var besviken att jag råkat missa (eftersom att jag inte kände till kanalen), trots att jag varit så nära kanalen.
Dock tvekade jag ännu under tisdagen på hur vi skulle ta oss till Herøyakanalen. Antingen kunde vi dra upp båten på sin båttrailer och ta landsvägen ner till Herøyakanalen, eller så kunde jag och min mamma ta sjövägen med båten via sjön Norsjø, samt slussarna vid Løveid/Skotfoss och Skien, ner till Herøyakanalen (medan min pappa i så fall skulle få köra dit själv med bilen och båttrailern).
Vi hade ju ända köpt en ”tur och returbiljett” genom hela Telemarkskanalen (som även gällde som ett säsongskort), så alternativet via sjövägen skulle i alla fall inte innebära några fler slussavgifter för oss.

Valet föll i alla fall på att vi valde att dra upp båten på dess båttrailer vid ”Nesøya Marina” i Notodden, där det finns en fin upptagningsramp. Detta då vi bedömde att det borde gå snabbare att ta sig till Herøyakanalen längs landsvägen, än via sjövägen. Detta trots att landsvägsalternativet innebar både en upptagning av båten och en sjösättning, men med landsvägsalternativet så behövde vi ju inte heller anpassa oss efter några slusstider.

Så med båten på sin båttrailer bakom bilen, så fortsatte vi ner mot Herøyatrakten, även om vi knappast valde de lämpligaste vägvalen, då våra vägval även gick via en mindre grusväg. Väl nere i trakterna av Herøya så började vi leta efter en lämplig sjösätningsramp, som var lagom brant, och som inte var för trång eller för smal, för att det skulle vara smidigt att sjösätta båten.

Jag vill minnas att vi var ända ut till Langesundstrakten och tittade efter någon lämplig ramp, liksom vi även tittade vid Stathella. Det var dock svårt att finna en för allmänheten tillgänglig och bra ramp för sjösättning av min båt. Detta då jag även ville hitta en ramp, där det även fanns gott om plats i vattnet utanför rampen, så att jag inte skulle riskera att köra på någon annan båt, med tanke på att när man backar med min båt, så är min min båt ganska svår att svänga med. Således ville jag gärna finna en ramp med gott om utrymme utanför rampen i vattnet, och helst ville jag även finna en ramp med en brygga invid rampen, där man kunde förtöja båten en liten stund.

Så till slut fick vi ett tips om att det fanns en ramp i en gammal småbåtshamn (som numera inte längre är i bruk) alldeles vid Herøya invid Herøyakanalen, vid kanalens norra tunnelmynning. Så vi testade att åka dit. Mycket riktigt så fanns det en helt okej ramp (vid kanalens norra tunnelmynning), som inte heller var spärrad med någon bom.
Det var dock ingen brygga alldeles invid rampen, men det gick bra ändå, tack vare att det fanns gott om svängrum i hamnen. Detta då det inte längre fanns några båtar som låg förtöjda i hamnen, så man riskerade alltså inte att köra på några andra båtar, i samband med sjösättningen.
Södra inloppet till Herøyakanalen. Södra inloppet till Herøyakanalen.

Så vi sjösatte båten och jag stannade ombord i båten, medan mina föräldrar åkte iväg med bilen för att köpa pizza. Tyvärr råkade bilen bli påkörd av en kundvagn utanför en matvarubutik, i samband med mina föräldrars biltur för pizzainköp. Detta då en kund råkade tappa en kundvagn, som oturligt nog rullade in i bilen, som då stod stilla. Så bilen blev lite lätt skadad (vilket naturligtvis gick att fixa till i efterhand, med hjälp av försäkringsbolag och en duktig bilverkstad).

Så efter en stund återkom mina föräldrar med nybakade pizzor till båten. Så vi körde ut en liten bit från land och släppte i ankaret i Gunnekleivfjorden, där vi passade på att äta pizzorna ombord i båten, denna fina julikväll.
Efter att vi sjösatt båten och ätit pizza, så körde vi i nordlig riktning över Gunnekleivfjorden.

Vid Gunnekleivfjordens norra inlopp så passerade vi under ett par broar, varav den första bron var en järnvägsbro, som tidigare används för järnvägstransporter till industriområdet vid Herøya. Numera används inte järnvägen till industriområdet vid Herøya, som för övrigt kallas för "Havnebanen Porsgrunn–Roligheten". Namnet "Havnebanen Porsgrunn–Roligheten"" åsyftar på att järnvägen går mellan Porsgrunn och ett ställe som heter "Roligheten", där i alla fall en del av industriområdet är beläget. Järnvägen går genom den cirka 2880 meter långa järnvägstunneln "Herøyatunnelen", och med lite tur så kan det mycket väl bli järnvägstransporter till industriområdet vid Herøya i framtiden igen.

Efter att vi passerat under järnvägsbron och någon ytterligare bro, så kom vi ut i Skienselva, men alldeles innan vi nådde fram till Skienselva så passade vi på att svänga höger, så att vi liksom var in och vände i en liten vik med båtbryggor.
Efter att vi kommit ut från den lilla viken med båtbryggorna, så fortsatte vi längs Skienselva ut i Frierfjorden.
Från Frierfjorden styrde vi in i Herøyakanalen söderifrån (där det finns en båthamn som är i bruk), och körde norrut genom Herøyakanalen, samt dess tillhörande mysiga och tillika spektakulära båttunnel, så att vi alltså sedan kom tillbaka till den före detta småbåtshamnen, där vi en stund tidigare hade sjösatt båten. Detta innebar att vi då hade kört som ett varv runt det stora fabriksområdet på industriområdet vid Herøya med "Herøya Industripark", som ligger invid orten Porsgrunn.

Det ansågs på 1950-talet att något behövde göras för att få till ett renare vatten i den då så pass förorenade Gunnekleivfjorden, med sitt relativt stilla vatten, invid det intilliggande industriområdet, där Norsk Hydro på den tiden dominerat industriområdet. Så därför byggdes Herøyakanalen och dess båttunnel 1954, så att vattnet i Gunnekleivfjorden skulle få mer rörelse. Båttunneln som har invändig belysning är cirka 2,2 meter djup, och den maximala höjden på båtar som kan ta sig igenom båttunneln är cirka 2,5 meter. Bredden på båttunneln lär vara cirka 3,3 meter och båttunnelns längd är gissningsvis knappt 135 meter.
Gunnekleivfjorden anses dock fortfarande som förorenad, så även nu i modern tid pågår det projekt för att rena Gunnekleivfjorden, även om jag tror att kanalen i all fall bidragit till att vattnet i Gunnekleivfjorden är renare, än vad det hade varit utan kanalen.
Då vi skulle dra upp båten på sin båttrailer (vid samma ramp som vi sjösatt båten), efter vår tur genom Herøyakanalen, så råkade jag dock dra av båtens gasvajer (så att båtens motor endast gick att köra på tomgångsvarv), för andra gången under sommaren. Kanske berodde haveriet på att gasvajern eventuellt blivit felmonterad, då jag monterade den efter förra gasvajerhaveriet några veckor tidigare.

Jag hade ursprungligen tänkt att vi skulle fortsätta till Haldenkanalen och åka Haldenkanalen med båten direkt efter vår tur i Herøyakanalen, då man ändå inte kan komma in i Haldenkanalen via sjövägen, eftersom att Haldenkanalen saknar förbindelse med havet.
När ändå gasvajern gått av, så fick det dock bli lite ändrade planer för den resterande delen av veckan. Så vi valde att fortsätta längs landsvägen till en annan kanal, nämligen till Bergslagskanalen i Värmland, istället för till Haldenkanalen. Detta eftersom att vi då således inte behövde leta efter någon gasvajer redan i Oslotrakten, då vi inte fann någon bra övernattningsplats inför natten, när vi närmade oss Oslo. Så vi fortsatte genom Oslo och vidare mot Sverige, samtidigt som vi letade efter någon lämplig övernattningsplats.

Bergslagskanalen som inte heller går att nå via sjövägen från vare sig havet eller Vänern, hade jag visserligen tänkt att besöka vid ett senare tillfälle, men nu passade vi alltså på att ta den under resterande del av denna vecka. Det får istället bli en tur på Haldenkanalen vid något senare tillfälle. Min förhoppning är att kunna åka Haldenkanalen redan under sommaren 2020, men om inte det är genomförbart så får det bli en tur på Haldenkanalen något annat år.

Strax innan vi rullade över Haldenkanalen (som vi skulle komma att korsa längs Europaväg E18), så stannade vi till och övernattade i båten (som då var upplastad på sin båttrailer) på en lastbilsparkering, invid en norsk YX-bensinstation.

I Herøyakanalens båttunnel.
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
Slusstrappan vid Vrangfoss, med M/S Victoria och M/S Telemarken i slusstrappan.

Söndagen den 30:e juni 2019. Båtresa från Skien till Ulefoss, via Telemarkskanalen.

Telemarkskanalen, den 30:e juni 2019. Telemarkskanalen, den 30:e juni 2019.

Under söndagen så inledde vi vår resa på Telemarkskanalen, genom att vi blev uppslussade genom slussen i Skien, och sedan så fortsatte vi glida fram till slussarna vid Løveid/Skotfoss, där vi också omgående blev uppslussade till en sjö som heter Norsjø. Efter att vi blivit uppslussade vid Løveid/Skotfoss passerade vi genom en relativt smal kanal, som ledde ut i sjön Norsjø.
När vi kommit ut till Norsjø så passade vi på att äta pizza i en restaurang som var belägen alldeles invid slussområdet vid Løveid/Skotfoss.

Efter lunchen som bestod av pizza, så fortsatte vi söderut i sjön Norsjø, och var ner och vände i sjöns sydöstra del, innan vi fortsatte till en brygga invid lanthandeln Joker i Klovholtstrakten, där vi stannade till och köpte glass.

Efter glasstoppet så fortsatte vi norrut igen på sjön Norsjø. Tyvärr uppskattade inte min mamma denna etapp av båtresan, då det för tillfället gick stora vågar på sjön så att båten gungade och slog rejält i vågorna. Efter en vågig etapp över den relativt stora sjön, så nådde vi så småningom fram till Ulefoss, där vi övernattade i gästhamnen, efter en liten kvällspromenad i trakten.

På ön ”Store Munken” i sjön Norsjø, så finns ”Munken Vertshus” som är en restaurang med stuguthyrning, vilket jag kan tänka mig att kan vara ett trevligt ställe att stanna till och äta på. Tyvärr så var inte restaurangen öppen under sommaren 2019, då vi reste på Telemarkskanalen.

Som ett tips så finns det några smidiga sätt att upptäcka Telemarkskanalen hemifrån, även om det naturligtvis är trevligast att uppleva kanalen på plats!
Dels så finns större delen av Telemarkskanalen att upptäcka med "Google Maps", vilket man finner här. "Googel Maps" kan även vara ett praktiskt hjälpmedel för planering av en eventuell resa på Telemarkskanalen.
Dessutom så har norska NRK sänt det trevliga "slow-TV-programmet" som går under namnet "Telemarkskanalen minutt for minutt". Där får man får följa M/S Victoria från Skien till Dalen, under en sommardag 2012, på samma sätt som NRK sänt andra "slow-TV-program" under parollen ”Minutt for minutt”, där man exempelvis kan följa hela Hurtigruten mellan Bergen och Kirkenes, liksom ett flertal norska järnvägar med mera. Programmet "Telemarkskanalen minutt for minutt" finns i sin helhet att beskåda på NRK:s webbsida, som man finner här.
Här finns för övrigt en YouTube-film, där man kan färdas längs Telemarkskanalen i ett uppskruvat tempo, på cirka 31 minuter.
Även om en resa på Telemarkskanalen hemifrån inte är lika trevlig, som en resa på riktigt längs kanalen, så är hoppas jag att dessa virtuella resor kan inspirera till riktiga kanalresor framöver!

Första slussen i Telemarkskanalen för oss, nämligen slussen i Skien.

Måndagen den 1:a juli 2019. Båtresa från Ulefoss till Lunde, via Telemarkskanalen.

M/S Victoria, den 1:a juli 2019. M/S Victoria, den 1:a juli 2019.

Måndagen inleddes med att vi blev uppslussade genom slussarna vid Ulefoss och Eidsfoss, efter en stunds väntan på att de båda passagerarfartygen M/S Victoria och M/S Telemarken skulle hinna bli uppslussade vid Ulefoss, innan vi kunde påbörja dagens första slussning.
Därefter fick vi återigen vänta en längre stund på de båda passagerarfartygen M/S Victoria och M/S Telemarken (som varit upp till Lunde och vänt), innan vi fick ta oss an kanalens största slusstrappa som finns vid Vrangfoss och består av hela fem slusskammare.

Under väntetiden inför slussarna vid Vrangfoss så han även en fin träbåt anlända (som jag tror att hörde hemma i Oslotrakten), som skulle åt samma håll som oss, så vi fick sedan slussa genom dagens resterade slussar tillsammans med den fina träbåten.
Vid slussarna i Vrangfoss, så fick alla fritidsbåtar (som skulle slussa uppför slussarna) låna ett par jättestora fendrar att ha i fören och aktern på båten, för att skydda båten från att skadas av slussvägarna.
Tyvärr så råkade den fina träbåten (som vi slussade tillsammans med) ut för en skada. Detta då en trädetalj brast på den omsorgsfullt omhändertagna båten. Jag tror att det var så att de hade hängt en av dessa jättefendrar i trädetaljen som brast, och det visade sig att det blev alldeles för mycket påfrestning i fenderns lina så att trädetaljen brast, men som tur var så var det bara en estetisk skada, så båten kunde i alla fall fortsätta sin resa, även om det framöver lär ha blivit en del arbete på båten, för att åtgärda skadan.

Efter slussarna vid Vrangfoss så fortsatte vi uppför slussen i Lunde, efter ännu en stunds väntetid. När vi väl blivit uppslussade genom slussen i Lunde, så förtöjde vi båten i gästhamnen vid Lunde, som ligger alldeles invid en camping, där det tycktes vara många gästande scouter.
Innan vi gick och la oss i båten i Lunde, så tog vi en kvällspromenad i Lunde. Under vår kvällspromenad i Lunde, så såg i ett skyltfönster en gammal bil av märket ”Troll”, som tillverkats av ”Troll plastik- og bilindustri” i Lunde på 1950-talet, men tyvärr blev det bara cirka fem tillverkade bilar, på grund av att företaget gick i konkurs.

Vid gästhamnen i Lunde kunde vi beskåda ett gammalt ångdrivet mudderverk, och vid den intilliggande campingen, så träffade vi på några nyfikna svanar som inte alls var blyga.

Slussarna i Skien och Løveid/Skotfoss som vi slussade upp genom under föregående dag är automatiserade med hydraulik, medan resterande slussar i Telemarkskanalen ännu är manuella, där luckor och slussportar öppnas med handkraft.
Till skillnad emot hur de manuella slussarna i Sverige vanligtvis öppnas, så öppnas Telemarkskanalens manuella slussportar som med ett spett eller en vev (vilket är olika i kanalens olika slussar), liksom att dess manuella luckor i slussarna vanligtvis manövreras som med ett spett. Min mycket amatörmässiga betraktelse på håll, av öppningen och stängningen av slussportarna, upplevde jag som mer ergonomiskt ogynnsam i de manuella slussarna i Telemarkskanalen, än hur de manuella slussarna i Sverige vanligtvis brukar öppnas och stängas, men jag kan ju ha fel i min teori om detta.
Under måndagen var det således bara handmanövrerade slussar som vi passerade.

Ulefoss, den 1:a juli 2019.

Tisdagen den 2:a juli 2019. Båtresa från Lunde till Dalen, via Telemarkskanalen.

Utsikt över sjön Bandak vid Dalen, på kvällen den 2:a juli 2019. Utsikt över sjön Bandak vid Dalen, på kvällen den 2:a juli 2019.
Tisdagen inleddes med att vi tog oss upp för slussarna vid Kjeldal och Hogga, tillsammans med den fina träbåten och någon annan båt, vilket då innebar att vi tagit oss genom samtliga av Telemarkskanalens slussar.
Vid Kjeldal så passerade vi även en elektrisk fiskspärr i kanalen.
Efter slussandet så gick båtresan vidare genom sjösystemet upp till den lilla orten Dalen, som ligger längst in i Telemarkskanalens vattensystem. Då vi nådde fram till Dalen så hade vi tagit oss fram längs Straumen och sjöarna med namnen Flåvatn, Kviteseidvatn, Strauman och Bandak.

Efter en guppig dagsetapp, så var vi alltså framme i Dalen, där vi passade på att äta middag inne i restaurangen, som är beläggen vid en brygga i hamnen.
Sedan tog vi en kvällspromenad i Dalen, där vi tittade in i ortens anrika och fina gamla hotell, som heter ”Hotel Dalen”. Utanför hotellet stod det flera fina bilar, varav flera av dem var av äldre modeller.

Under kvällspromenaden så såg vi en fin bastu nere i sjön Bandak vid Dalen. Bastun som ligger strax utanför stranden, nås via en spång från land.
Vi passade även på att gå upp en bit, på ett mindre berg i Dalen, under vår promenad. Från berget bjöds vi på en fin utsikt över bygden, innan vi gick tillbaka till båten och övernattade i gästhamnen i Dalen.
På vägen tillbaka till hamnen så fick vi sällskap an en nyfiken liten katt (som troligen var en kattunge), under en del av promenaden.
I de övre delarna av Telemarkskanalens vattensystem, den 2:a juli 2019.

Onsdagen den 3:e juli 2019. Båtresa från Dalen till Kviteseid, via Telemarkskanalen, Bandaksli och Lårdal.

M/S Henrik Ibsen invid bryggan vid Spjotsodd. M/S Henrik Ibsen invid bryggan vid Spjotsodd.

Telemarkskanalens sjösystem är liksom uppbyggt lite som ett ”Y”, genom att kanalen har två huvudförgreningar. Man kan ju tänka sig att Skien ligger som längst ner i ”Y:et” och där den ena förgreningen är Dalen och den andra förgreningen är Notodden.

Telemarkskanalens sjösystem trafikeras av de tre passagerarfartygen M/S Henrik Ibsen, M/S Victoria och M/S Telemarken, och därtill finns det ytterligare några båtar som man kan chartra på kanalen. Vanligtvis (under de flesta dagarna av högsäsongen) så möts M/S Henrik Ibsen och M/S Victoria vid slussen i Lunde mitt på dagen, då dessa passagerarfartyg oftast går hela sträckan mellan Skien och Dalen, respektive mellan Dalen och Skien varje dag. Då resan tar hela dagen mellan Skien och Dalen, så innebär det att det passagerarfartyget som startar i Skien på morgonen, övernattar i Dalen på kvällen och således startar det i Dalen på morgonen därpå, medan det andra av de två passagerarfartygen kör i motsatt riktning, så att de möts mitt på dagen.
Passagerarfartyget M/S Telemarken går oftast dagligen (under högsäsong) från Akkerhaugen (som ligger långt upp i Norsjø, i riktning mot Notodden) till Lunde, där M/S Telemarken vänder om och fortsätter tillbaka till Akkerhaugen, dit det återvänder igen framåt kvällen.
Vissa dagar avgår dessutom M/S Telemarken ända uppifrån Notodden på morgonen, och vissa dagar så vänder både M/S Henrik Ibsen och M/S Victoria om i Lunde, så att de återkommer på kvällen till samma hamn som de startat vid under dagens morgon.
Från Telemarksknalens förgrening in mot Dalen, så kan man även göra en avstickare in till Kviteseid, vilket M/S Victoria brukar göra, men inte M/S S Henrik Ibsen.
Som ett komplement till passagerarfartygen, som ansluter till varandra i Lunde (så att man kan byta båt där), så finns det även anslutande bussar till passagerarfartygen längs kanalen. Det lär vara möjligt att ta med både cykel och kanot ombord på passagerarfartygen, för dem som vill kombinera en båtresa med att paddla eller cykla.
Utan att jag själv åkt med något av dessa passagerarfartyg, så skulle jag tro att de bjuder på en trevlig och fin kanalresa, som självfallet lär kunna kombineras med god mat och dryck ombord! Så jag skulle gärna vilja rekommendera en tur med dessa passagerarfartyg!

Under natten mot onsdagen så övernattade M/S Victoria i hamnen i Dalen, precis som vi. Jag tror även att M/S Victorias besättning övernattade ombord i M/S Victoria.
På onsdagsmorgonen fortsatte M/S Victoria tillbaka ner mot Skien. Så på morgonen ankom en bil i klassisk gammal stil (även om jag tror att det var en nyare bil, som var byggd i gammal stil) till hamnen, där jag tror att den släppte av passagerare som hade bott på det anrika gamla Dalen Hotel, och som antagligen skulle med M/S Victoria.

Efter att MS Victoria lämnat hamnen, så var det vår tur att lämna hamnen i samma riktning som M/S Victoria, alltså på väg tillbaka mot Telemarkskanalens slussar. Efter att vi lämnat hamnen i Dalen, så dröjde det inte så länge innan vi mötte den fina träbåten som vi slussat med tidigare, då den lär ha övernattat i någon annan hamn än oss.

Vårt första stopp under dagen gjordes i Bandaksli. I Bandaksli gjorde vi bara ett kort stopp, men vi hann upptäcka att det finns som ett nybyggt sovrum i en sorts träkub vid kajen. Detta kallas för ”soveboks” och finns även vid Fjågesund, invid Telemarkskanalens sjösystem. Dessa ”sovebokser” är i första hand tänkta som övernattningsställen för cyklister, paddlare och vandrare längs kanalen, men alla är välkomna att övernatta i dem.

Efter stoppet i Bandaksli så fortsatte vi tvärs över sjön till Lårdal, där vi också gjorde ett kort stopp, innan vi fortsatte med båten till Kviteseid, vilket innebar en liten avstickare i nordvästlig riktning igen.
Innan vi nådde fram till Kviteseid så passerade vi under ”Spjotsodd bru”, som är en stor vägbro som höll på att renoveras, då vi passerade under den. Alldeles efter att vi passerat ”Spjotsodd bru” så mötte vi M/S Henrik Ibsen, som stannade till vid bryggan vid Spjotsodd.

I Kviteseid övernattade vi i båten i en gästhamn, invid ännu en hamnservering (även om vi inte åt i denna hamnservering), efter att vi tagit en kvällspromenad i ortens omgivning. Tyvärr var det någon rejält låtande elbilsladdare (som antagligen lät betydligt mer än vad det var tänkt att den skulle låta) alldeles invid gästhamnen.
Denna dagsetapp upplevdes inte som lika guppig som dagsetappen under föregående dag. Detta då vi under onsdagen mestadels hade medvågor att följa, till skillnad emot förgående dag, då vi under en stor del av dagen istället hade vågorna rätt emot oss, så att båten liksom hoppade och slog hårt i vågorna.

I Kviteseid såg vi en annan utländsk båt, något som det tycktes vara ont om på Telemarkskanalen och dess sjösystem, till skillnad emot på Göta kanal, där en stor del av båtarna har utländska flaggor. I Telemarkskanalen så var detta troligen den enda båten (förutom vår egen båt) som hade en flagga som inte var norsk, av de båtar som vi såg i kanalen och dess sjösystem. Den andra utländska gästbåten (som nog var den enda gästbåten i hamnen, förutom vår båt) var en stor motorbåt, som jag tror att hade rest från Storbritannien.

Med tanke på hur fint det är vid Telemarkskanalen, så är jag förvånad att inte fler utländska båtar hittar in i kanalen, inte minst med tanke på hur många utländska turister som semestrar i Norge och även med tanke på att det är så pass många utländska båtar i svenska Göta kanal.
Visserligen är det ofta relativt stora segelbåtar, som utländska turister kommer med till Göta kanal, och andra hamnar i både Sverige och Norge, vilket ställer till det lite med höjdproblematiken i Telemarkskanalen. Detta då masthöjden är begränsad till 16 meters höjd till Notodden och 12,8 meters höjd upp till Dalen (dit det enligt mig är finast). Vilket kan jämföras med att Göta kanal tillåter en masthöjd på hela 22 meter.
Men det finns ju en hel del segelbåtar (i alla fall av mindre modell) vars master inte sträcker sig ända upp till 12,8 meters höjd. Dessutom så lär det antagligen gå att ”masta av” (och sedan ”masta på”) vid ”Tilja båtforening”, som ligger strax nedanför Skien, om man har en för hög mast för kanalen.

Bandaksli.

Torsdagen den 4:e juli 2019. Båtresa från Kviteseid till Norsjø Ferieland vid Akkerhaugen, via Telemarkskanalen.

Den öppningsbara gamla bron "Sundkil bru" i förgrunden och den högre, men fasta nyare bron "Kviteseid bru" skymtar i bakgrunden. Den öppningsbara gamla bron "Sundkil bru" i förgrunden och den högre, men fasta nyare bron "Kviteseid bru" skymtar i bakgrunden.

Torsdagens båtresa inleddes tidigt på morgonen, så att vi förhoppningsvis skulle få relativt lugnt och blåsfritt väder över dagens första sjöar, om nu väderleksprognosen skulle stämma. Väderleksprognosen visade sig stämma, så vi fick en lugn etapp över dagens första sjöar.
Den tidiga starten innebar att vi tog oss ända från Kviteseid via Kviteseidvatnet och Flåvatn, ända fram till Telemarkskanalens översta sluss i närheten av kraftverksintaget vid Hogga, innan kanalens slussarna hann öppna på morgonen. Invid kanalen i närheten av Hogga så träffade vi på några som var ute i trakten och paddlade, men som för tillfället befann sig vid sin lilla praktiska campingbil.

Under dagen så hann vi med att slussa nedför genom Telemarkskanalens slussar vid Hogga, Kjeldal, Lunde, Vrangfoss, Eidsfoss och Ulefoss, så att vi kom ner till sjön Norsjø igen. Denna gången så drabbades vi inte alls av lika mycket väntan, som då vi slussade uppåt genom kanalen. Så denna dag gick det betydligt mycket snabbare och smidigare, än då vi slussades uppåt i kanalen. Så precis som kanalbolaget poängterar, så är det bra att starta tidigt på morgonen, om man vill hinna med många slussar i Telemarkskanalen på en dag, då det annars kan bli mycket väntan på de tidtabellsenliga passagerarfartygen, som naturligtvis har företräde i slussarna.

När vi väl tagit oss fram till Norsjø så fortsatte vi norrut i sjön, så att vi kom fram till ”Norsjø Ferieland” vid Akkerhaugen, som är en stor camping med många aktiviteter, och därtill även en gästhamn. Efter att vi förtöjt båten vid campingens gästhamn (där det var en hel del båtar) så tog vi en kvällspromenad in till Akkerhaugen, innan vi gick och la oss i båten för att sova.

Ulefoss, den 4:e juli 2019.
I bakgrunden skymtar "Norsjø Ferieland", vid Akkerhaugen.

Fredagen den 5:e juli 2019. Båtresa från Norsjø Ferieland vid Akkerhaugen till Notodden, via Telemarkskanalen och Årnes.

Årnes brygga. Årnes brygga.
Dagen inleddes med att vi åkte liksom lite tillbaka på Norsjø, så att vi kom fram till Årnes. I Årnes så tog vi oss iland och promenerade lite i byn, för att eventuellt besöka en restaurang eller ett café. Men innan vi tagit oss fram dit vi tänkte äta eller fika, så föreslog jag att vi i stället skulle ta båten in till Gvarv, genom att ta oss fram på Gvarvelva, så vi vände om och gick tillbaka till båten.
När vi väl började närma oss Gvarvelva, så visade det sig att det tycktes vara väldigt grunt utanför älvens utlopp i Norsjø. Så när vi testat att kolla djupet med hjälp av att sticka ner båtshaken i vattnet och kunnat konstatera att det var ganska grunt där vi befann oss, så vände vi om ut på Norsjø igen, utan att köra in i Gvarvelva till Gvarv.

Ute på Norsjø så fortsatte vi tillbaka mot Akkerhaugen, där vi gjorde ett par stopp vid några olika bryggor, innan vi fortsatte norrut i Sauarelva vidare via Bråfjorden och Heddalsvatnet till Notodden. Under eftermiddagen så nådde vi fram till Notodden, efter att vi gjort några stopp vid både en gästbrygga vid ”Kullhuset” och vid Hjuksebø gästhamn, på vägen till Notoddden. Under båtresan såg vi ett flygplan med pontoner som landade och startade på vattnet flera gånger, medan vi färdades mot Notodden.

Väl framme i Notodden så åkte vi först till en brygga vid ”Notodden Motorbåtforening”, då vi fått ett tips av en person (med anknytning till föreningen) att vi skulle kunna få lämna båten där i någon vecka om vi ville. Men efter att vi lyckats lägga till vid ”Notodden Motorbåtforening”, där vinden låg på rejält in i hamnen och försvårade tilläggningen, så bedömde vi att hamnen inte var så värst lämpad för oss. Detta då det var väldigt blåsigt i hamnen, samtidigt som det var något begränsat med plats i hamnen, då någon brygga saknade förtöjningsöglor, vid vårt besök i hamnen.

Då det finns flera hamnar i Notodden, så fortsatte vi vidare västerut i Notodden, och min tanke var först att tillfälligt gå i land vid bryggan vid ”Bok og blueshuset” i Notodden, men det var så blåsigt där, så vi gick aldrig i land där.

Så istället fortsatte vi till ”Nesøya Marina” i Notodden, där de hade några alldeles nya bryggor, så där förtöjde vi båten, då det både fanns landström där och möjlighet att lämna båten där i någon vecka. Vilket jag ville göra.

Så när vi förtöjt båten så tog vi en kvällspromenad i Notodden, som har en stark industrihistoria, tack vare att Norsk Hydro anlade sina första anläggningar i Notodden och i relativt närbelägna Rjukan. Industrihistorian i Notodden och Rjukan har numera blivit klassad som ett Världsarv.
Numera är Notodden också ett bluesmecka, där det årligen hålls en bluesfestival i augusti.
I Notodden finns det även en mindre flygplats, där det lär vara populärt att starta med segelflygplan, då vindarna i trakten ofta lär vara gynnsamma för segelflygplan. Invid flygplatsen, finns även en hamn för pontonförsedda flygplan, som landar och statar på sjön Heddalsvatnet.

Efter kvällspromenaden i Notodden så övernattade vi i båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden.
Vid Årnes brygga.

Lördagen den 6:e juli 2019. Promenad från Notodden till Heddal stavkirke och tillbaka till Notodden.

Heddal stavkirke. Heddal stavkirke.

Min ursprungliga plan var att avsluta min båtresa i Dalen. Då var min tanke att jag först skulle åka till Notodden och vända, innan jag fortsatte till Dalen, men då det visade sig att det var svårare med passande tågförbindelser och bussförbindelser till Dalen, så valde jag istället att kasta om ordningen lite på min resa i Telemarkskanalen, så att jag istället avslutade min båtresa i Notodden, istället för i Dalen.
Så nu var vi alltså redan framme i Notodden, men vi hade inte tänkt att lämna Notodden förens under söndagen, vilket ledde till att vi fick som en bonusdag i Notodden under denna lördag.

Detta ledde till att vi lät båten ligga förtöjd i Notodden under dagen, medan vi istället tog en långpromenad i Notodden och vidare bort till ”Heddal stavkirke” (som även bland annat gått under namnet "Hitterdals stavkirke"), som är en gammal fin träkyrka, som tycks vara populär att besöka.
Kyrkan ligger några kilometer väster om Notodden, vid Heddalstrakten och kyrkan är troligen ända från 1200-talet. Väl framme vid kyrkan så passade vi på att gå på ett par guidade visningar i kyrkan (även om guidningarna tyvärr bara blev på engelska, då det inte var så stor andel norrmän eller svenskar där, men om vi hade velat skulle vi nog även kunna ha fått en personlig norsk guidning av kyrkan).
Vid kyrkan passade vi på att äta lunch, och dessutom besökte vi några gamla hus vid ett hembygdsområde i närheten av kyrkan.
Tyvärr så föll det en hel del regn under dagen.

Framåt kvällen så återvände vi till båten igen, så att vi övernattade ännu en natt i båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden.

Söndagen den 7:e juli 2019 till måndagen den 15:e juli 2019. Pausdagar från båtåkandet, för arbetets skull.

Tidigt på söndagsmorgonen den 7:e juli så lämnade vi båten vid ”Nesøya Marina” i Notodden, då jag och min mamma fortsatte med buss till Oslo, varifrån jag fortsatte vidare med buss och flyg hem till Kiruna, medan min mamma fortsatte hem till Dalarna med tåg.

Efter att jag varit hem och arbetat i cirka en vecka, så fortsatte jag sedan med buss, flyg och tåg till mina föräldrar i Dalarna, under söndagen den 14:e juli. Sedan under måndagen den 15:e juli, så fortsatte jag med bil och min tomma båttrailer bakom bilen fram till Notodden, tillsammans med mina föräldrar.

Väl framme i Notodden, så övernattade vi i båten, som ännu låg kvar i vattnet i ”Nesøya Marina”.
Besök aktuellt blogginlägg där du bland annat kan läsa och skriva kommentarer.
Allmänt
blogglista.se