För drygt hundra år sedan, eller närmare bestämt år 1914 så öppnades den cirka 47 kilometer långa järnvägen längs Torneälven mellan Karungi och Övertorneå. Men 1984 tog en epok slut då persontrafiken lades ner på järnvägen mellan Övertorneå och Karungi och 1986 lades även godstrafiken ner på den aktuella järnvägen. Redan efter mindre än tio år efter nedläggningen av persontrafiken rev man upp spåret på sträckan, vilket skedde 1992.

Förra året så gjorde jag ju en dressintur längs den gamla Haparandabanan mellan Morjärv och Haparanda, en järnväg som också så småningom hade lagts ned, vilket dock skedde betydligt senare, närmare bestämt i december 2012. Men mellan Haparanda och Morjärv ligger spåren ännu kvar och anledningen till dess nedläggning var en så positiv sak som att man då hade byggt en ny järnväg till Haparanda som ersatte den gamla banan.

Även om tågtrafiken lades ner mellan Övertorneå och Karungi redan innan jag var föddes så tyckte jag att det vore intressant att se hur mycket järnvägsrelaterat som finns kvar efter banvallen fortfarande. Så fredagen den 7:e oktober i år så tog jag med mig cykeln i bilen till Övertorneåtrakten för att kunna ta en cykeltur längs den gamla banvallen en fin höstdag, eftersom att det inte gick att trampa dressin där då spåret ju sedan länge är borta.

Eftersom att jag parkerade och övernattat vid Luppioberget som ligger någon mil söder om Övertorneå så började min cykeltur där, genom att jag först tog mig ner till banvallen och sedan följde jag banvallen in till Övertorneå. Efter en stund i Övertorneå så följde jag sedan till största delen banvallen söderut till Karungi där jag i skymningsljuset tog en titt på såväl stationsområdet och den lilla orten Karungi. Cykelturen tillbaka till bilen vid Luppioberget skedde till största delen längs väg 99, som är den riksväg i Sverige med högst vägnummer och som går mellan Haparanda och Karesuando, via bland annat Övertorneå och Pajala.

Jag presenterar resan i form av två bildspel här nedan med tillhörande bildtexter, där bilderna följer järnvägens sträckning från Övertorneå i norr till Karungi i söder, även om inte bilderna är exakt i den geografiska ordningen då en del bilder är från ungefär samma plats och då jag istället har prioriterat en annan ordning på bilderna. Bilderna är även tagna i olika väderstreck om vartannat. Där det första bildspelet tar slut så tar istället det andra bildspelet vid.

Om någon är intresserad att även se min dressintur som jag gjorde sommaren 2015 mellan Morjärv och Haparanda så la jag upp den turen så väl på Facebook och på Svenska Järnvägsklubbens järnvägsforum ”Postvagnen”.
För att se den dressinturen på Facebook klicka här och för att istället se den på Svenska Järnvägsklubbens forum ”Postvagnen” klicka här.

/Fredrik

För drygt hundra år sedan, eller närmare bestämt år 1914 så öppnades den cirka 47 kilometer långa järnvägen längs Torneälven mellan Karungi och Övertorneå. Men 1984 tog en epok slut då persontrafiken lades ner på järnvägen mellan Övertorneå och Karungi och 1986 lades även godstrafiken ner på den aktuella järnvägen. Redan efter mindre än tio år efter nedläggningen av persontrafiken rev man upp spåret på sträckan, vilket skedde 1992.

Förra året så gjorde jag ju en dressintur längs den gamla Haparandabanan mellan Morjärv och Haparanda, en järnväg som också så småningom hade lagts ned, vilket dock skedde betydligt senare, närmare bestämt i december 2012. Men mellan Haparanda och Morjärv ligger spåren ännu kvar och anledningen till dess nedläggning var en så positiv sak som att man då hade byggt en ny järnväg till Haparanda som ersatte den gamla banan.

Även om tågtrafiken lades ner mellan Övertorneå och Karungi redan innan jag var föddes så tyckte jag att det vore intressant att se hur mycket järnvägsrelaterat som finns kvar efter banvallen fortfarande. Så fredagen den 7:e oktober i år så tog jag med mig cykeln i bilen till Övertorneåtrakten för att kunna ta en cykeltur längs den gamla banvallen en fin höstdag, eftersom att det inte gick att trampa dressin där då spåret ju sedan länge är borta.

Eftersom att jag parkerade och övernattat vid Luppioberget som ligger någon mil söder om Övertorneå så började min cykeltur där, genom att jag först tog mig ner till banvallen och sedan följde jag banvallen in till Övertorneå. Efter en stund i Övertorneå så följde jag sedan till största delen banvallen söderut till Karungi där jag i skymningsljuset tog en titt på såväl stationsområdet och den lilla orten Karungi. Cykelturen tillbaka till bilen vid Luppioberget skedde till största delen längs väg 99, som är den riksväg i Sverige med högst vägnummer och som går mellan Haparanda och Karesuando, via bland annat Övertorneå och Pajala.

Jag presenterar resan i form av två bildspel här nedan med tillhörande bildtexter, där bilderna följer järnvägens sträckning från Övertorneå i norr till Karungi i söder, även om inte bilderna är exakt i den geografiska ordningen då en del bilder är från ungefär samma plats och då jag istället har prioriterat en annan ordning på bilderna. Bilderna är även tagna i olika väderstreck om vartannat. Där det första bildspelet tar slut så tar istället det andra bildspelet vid.

Om någon är intresserad att även se min dressintur som jag gjorde sommaren 2015 mellan Morjärv och Haparanda så la jag upp den turen så väl på Facebook och på Svenska Järnvägsklubbens järnvägsforum ”Postvagnen”.
För att se den dressinturen på Facebook klicka här och för att istället se den på Svenska Järnvägsklubbens forum ”Postvagnen” klicka här.

/Fredrik